Effekter av en skogsskötsel som gynnar marklav på svagare marker

Abstract: Inom renskötselområdet som motsvarar 50% av Sveriges areal har andelen lavmark av lavtyp minskat med 71 procent de senaste 60 åren. Minskningens takt ser ut att avta men lavmark fortsätter ändå att minska. Den främsta anledning till att mängden marklav minskat tros bero på det moderna industriskogsbrukets framfart. Detta sätt att bruka skogen på har ökat virkesförrådet i de svenska skogarna med tätare skogar som följd. Vilket har minskat mängden lavrika marker inom renskötselområdet då laven trivs i ljusare och glesare skogar. Under vintertid är marklaven och hänglaven renens viktigaste födointag och en ytterligare minskning av lavrika marker påverkar renskötseln negativt. Skogsnäringen ska enligt lag visa hänsyn till viktiga marker för renskötseln och genom en anpassad skötsel som gynnar lav kan många konflikter undvikas.Syftet med denna studie var att med skogliga planeringsverktyget Heureka PlanVis analysera hur ett skogsbruk som anpassas för att gynna marklav påverkar ekonomin, virkesproduktionen samt kolbindningen. Detta i jämförelse med dagens skogsbruk som har hög virkesproduktion och ekonomisk avkastning som mål. Data för studien utgörs av 3028 provytor från Riksskogstaxeringen med egenskaper som uppfyller utvalda kriterier för att marklaven ska kunna finnas. I resultatet av analysen visas en variation av nuvärde mellan de alternativen där de lavanpassade alternativen gav ett högre nuvärde än dagens skogsbruk på lägre ståndortsindex medan det motsatta gällde på T16 – T18. Vid en jämförelse av omloppstid och slutavverkningsålder var skillnaderna relativt små mellan de olika alternativen. Det fanns däremot en större skillnad i volym vid slutavverkningsålder samt kolbindning under 100 år där dagens skogsbruk uppnår högre värden. Tittar man på andel timmer för de olika alternativen erhöll det lavanpassade alternativen högre timmerandelar.