Värmereducerande åtgärder för urbana mikroklimat

Abstract: Det står klart att rådande klimatförändringar har lett och kommer i framtiden att leda till ökade temperaturer samt fler och längre perioder av värmeböljor. Ökade temperaturer i kombination med värmeöeffekter medför att urbana miljöer är särskilt utsatta och människor som väljer att bosätta sig på sådana platser riskerar allvarliga konsekvenser när det gäller hälsa och välbefinnande. De negativa effekter värme har på människors hälsa är entydiga och kan leda till allvarliga följder som utmattning eller dödsfall. Värmeböljan i Sverige år 2018 är ett exempel på en allvarlig händelse med rekordhöga temperaturer i hela landet, där onormalt många dödsfall påvisades jämfört med samma period år 2017. Yrkesverksamma inom gestaltning- och projekteringsprocessen behöver ta till sig kunskapen om vilka värmereducerande åtgärder det finns att tillgå för att lindra värmeöeffekter och därmed forma framtidens resilienta och hållbara städer. Arbetet berör åtgärder för värmereducering som yrkesverksamma inom gestaltning- och projekteringsprocessen kan tillämpa för att skapa goda urbana mikroklimat, året runt. Åtgärderna har studerats via en litteraturstudie och tillämpats i en så kallad tillämpningsstudie där vi har undersökt ett perspektiv för hur dessa kan tillämpas vid omprojektering och nyprojektering. De identifierade åtgärderna har delats in i kategorierna; material, vegetation, skugga, bebyggelsegeometri och vatten, vilka har visat sig vara aktuella under olika faser av planeringsstadiet samt i olika skalor. Åtgärder som berör bebyggelsegeometri är främst applicerbara i ett tidigt planeringsstadie och har stor inverkan i olika skalor; exempelvis påverkar placeringen av en enda byggnad skuggbilden över en dag och vid stora områden av tät bebyggelse sker generellt en hög värmelagring vilket leder till ökade urbana värmeöeffekter. Vegetationens inverkan på mikroklimat är tydlig tack vare dess evaporativa kylning och skuggivande förmåga. Vitaliteten för dessa är högst relevant då träd som är livskraftiga kan bidra till mer evaporativ kylning och skugga, således krävs en växtbädd anpassad efter trädets förväntade slutstorlek. Lövfällande träd är att föredra för att uppnå ett gott urbant klimat året runt, då de tillåter solljus att skina igenom höst, vinter och vår samt skuggar sommartid när solen är stark. Aspekter som är väsentliga att beakta vid växtval i urbana miljöer är därmed bladmassa, grenverk, bladutspring och bladfällning. Således är det inte bara viktigt huruvida vegetationen är närvarande i städerna, utan också vilka arter samt hur och var dessa är placerade. Material har visat sig ha en stor inverkan på mikroklimat där permeabilitet, värmekapacitet och färg (albedo) är av stor betydelse. Permeabla markbeläggningar och ytor är genomsläppliga för vatten vilket kan bidra med markfukt, som i sin tur leder till lägre temperaturer. Vid torka kan den avkylande effekten via avdunstning från material och vegetation avta på grund av vattenbrist. Således är det viktigt att kombinera flera olika värmereducerande åtgärder i städerna, såsom högt albedo på material och skuggivande element som exempelvis torktoleranta träd, vilka förblir välmående trots längre perioder av torka. Helårsperspektivet är i en svensk kontext, av yttersta vikt för att skapa resilienta, hållbara och trivsamma urbana miljöer där människor vill vistas både under heta sommardagar och kyliga vinterdagar. Förekomsten av både soliga och skuggiga platser behöver existera så människan själv kan välja vart den vill vistas beroende på årstid och personliga behov. Genom att förstå hur material, vegetation, bebyggelsegeometri, vatten och skugga kan påverka en plats eller en hel stad, kan vi tillsammans skapa framtidens resilienta, hållbara och trivsamma urbana miljöer för alla individer, stora som små.