Rätt val av timmerråvara : kan lönsamheten förbättras med en djupare kunskap om timrets ursprung?

Abstract: Under år 2012 lades flera svenska sågverk ned, mycket på grund av kronans rekordstarka värde gentemot euron. Enligt Johan Freij, affärsområdeschef Skog & Lantbruk vid Danske bank, upplever dagens sågverk den värsta krisen på 40 år. Denna situation har lett till att sågverken har varit tvungna att rationalisera och effektivisera sin verksamhet för att anpassa sig till rådande förhållanden och stärka konkurrenskraften. Stora Enso Industrial Components är en av Europas största producenter av fönster- och dörrkompontenter. Här innefattas bland annat Ala Sågverk som är lokaliserat i Ljusne. Intill sågverket ligger Ala komponentfabrik som även är Ala sågverks största kund. Ala komponentfabrik efterfrågar virke med lämpliga egenskaper för fönster- och dörrkomponenter. Dessa egenskaper är framförallt ett långt avstånd mellan kvistvarven, en hög andel kärnved, täta årsringar samt hög densitet. Problemet är att Ala sågverk har en begränsad kunskap om var man finner den råvara som ger ett högre utbyte av timmer som är lämpligt för komponentfabriken. Den rådande strategin att minimera transportavstånden genom att bland annat byta partier med andra aktörer på marknaden medför att de har dålig information om vilken kvalitet som levereras till sågverket samt varifrån råvaran kommer. Med en större kunskap om vilka faktorer som påverkar de virkesegenskaper som eftersöks skulle timmerflödet kunna styras efter vad som efterfrågas och affärer som ej är ekonomiskt försvarbara kunna undvikas. För att kunna undersöka vilka faktorer som påverkar de önskvärda virkesegenskaperna krävs i första hand en ökad kunskap om det finns trakter som ger ett högre utfall av de önskvärda parametarna. Syftet med studien var därför att undersöka om man kan finna trakter som ger ett högre utfall av timmer som är lämpligt för Ala komponentfabrik. Därefter undersöka hur de ekonomiska utfallen skiljer sig mellan dessa trakter. De faktorer som omfattades i denna studie var breddgrad, höjd över havet samt vilket område virket kom ifrån. Signifikanta skillnader mellan populationen och de utvalda trakterna kunde konstateras i sju av de nio stickproven för både kärnvedsdiameter och kvistvarvsavstånd. För kärnvedsandel var samtliga stickprov signifikant annorlunda gentemot populationen. Tänkbara orsaker till dessa skillnader kunde dock ej härledas till de faktorer som undersöktes i denna studie. Kvalitetsfördelningen varierade stort mellan de olika trakterna, både enligt VMF:s klassificering och enligt Ala sågverks klassificering. Det framkom att hög kvalitet enligt VMF inte tvunget sammanfaller med bedömningen hög kvalitet enligt Ala sågverks egen timmersortering. Studiens resultat påvisade att de stickprov som hade en stor andel klassificerat som VMF klass 1 resulterade i ett lägre täckningsbidrag och de som hade en stor andel VMF klass 3 resulterade i ett högre täckningsbidrag. Av resultatet framkom även att det totala täckningsbidraget varierade med 145 kr/m3to ub mellan den bästa och den sämsta trakten. Detta indikerar, enligt studiens författare, att det finns en stor potential att förbättra lönsamheten med bättre kunskap om var man finner den råvara som ger ett högre utbyte av timmer lämpligt för komponentfabriken.