Värmning av rensluften på en skördetröska

Abstract: Under de senare åren har frågor om jordbrukets påverkan på klimatet blivit mer aktuella. Sveriges jordbruk släpper ut cirka 10 miljoner ton koldioxid om året. En av källorna till utsläppen är från fossila bränslen som används till framdrivning av maskiner och torkning av spannmål (Jordbruksverket 2015). Väderförhållandena i de nordiska länderna erbjuder inte en lika fördelaktig skördesäsong som i södra delar av världen. En kort skördesäsong och ibland en stor nederbörd gör skördearbetet dyrt både i form av maskinkostnader och torkningskostnader. Vid skörd och lagring av spannmål med hög vattenhalt uppstår problem. Tillbaka i tiden har det funnits innovationer som torkar grödan direkt i skördetröskan och därmed minskar problemen men ingenting som slagit igenom på marknaden. Dieselmotorer som är en vanlig drivkälla i skördetröskor har en verkningsgrad på cirka 38 procent. Resten avges som värmeenergi. I dagsläget går nästan all den energin till spillo. Detta examensarbete har gjorts för att undersöka om någon positiv effekt kan ges av att dra nytta av överskottsenergin genom att använda den till att värma rensluften på en skördetröska. För att fördjupa mig i ämnet och undersöka om det skulle vara teoretiskt möjligt har en litteraturgenomgång gjorts för att lära mig mer om spannmålstorkning och förstå hur processen i sig går till. I arbetet beskrivs även hur en skördetröska fungerar och det berättas om tre andra innovationer som tidigare berört ämnet. Teoretiska beräkningar angående spannmålstorkning har gjorts. För att se om det fungerar i praktiken har en Volvo BM S830 skördetröska införskaffats och modifierats så att värme till rensluften kan kopplas av och på. Praktiska försök i fält med maskinen har utförts. Resultat från sex olika försöksblock vid tre olika tillfällen på dygnet har vattenhaltprover samlats och spillprover utförts. I resultaten kan läsas att genom ombyggnationen på tröskan så har vi värmt rensluftens temperatur med ca 25°C, Detta genom att bara använda sig av överskottsenergin från tröskans dieselmotor. Utav de olika vattenhaltsproverna på de tröskade kärnorna har man inte kunnat utläsa någon signifikant skillnad. Däremot de prover som togs på boss från tröskans returelevator visade sig ombyggnationen ha en positiv effekt. Efter utfört arbete står fortfarande många dörrar öppna och många problem visade sig längs vägen. Men mer tid, kunskap och en större ekonomisk budget hade kanske mer tillförlitliga resultat och användningsområden kunnat erhållas.