Post mortem : effekterna av död ved i urban miljö

Abstract: Populationer av saproxyliska organismer, det vill säga arter som är beroende av död ved, är i urbana ekosystem begränsade på grund av att död ved regelbundet tas bort av säkerhetsskäl och estetiska skäl. Beroende på förvaltning och markägande kan dock en mindre mängd död ved ibland lämnas kvar eller flyttas till bristområden i de fall det inte är möjligt att behålla på plats. På så vis kan livsrum skapas i områden som är fragmenterade. Syftet med studien är att utvärdera betydelsen av död ved i urbana områden och staden som potentiell livsmiljö för saproxyliska organismer, samt huruvida förflyttning av avverkade stammar kan skapa eventuella nyttor och utgöra risker på nya platser. Denna studie indikerar att bevarade skogspartier i urbana områden är av stor betydelse för tillgången på död ved och att såväl kommunala stadsparker som privata trädgårdar bidrar med viktiga livsmiljöer för saproxyliska arter.