Hur skiljer sig rapporterna av bäverspår i Artportalen från den verkliga förekomsten? : en studie av bäverspår vid åar i Uppland

Abstract: Artportalen är Sveriges centrum för medborgarforskning för arter och har bidragit till miljontals inrapporteringar. Medborgarforskningen kan vara ett viktigt verktyg för framtida forskning, trots osystematiskt insamlade data. I Sverige för 100 år sedan var bävern (Castor fiber) utdöd. Bävern återinplanterades 1922 och idag återfunnen i stora delar av landet med en population på cirka 100 000 – 130 000 individer. Den här studien undersöker bäverns utbredning genom att inventera bäverspår i tre åar runt Uppsala, Hågaån, Fyrisån och Jumkilsån och hur Artportalen kan bidra till inrapportering av bäverspår. Syftet i arbetet var att se i vilken mån det fanns ett samband mellan rapporterna i Artportalen och en grundlig inventering samt om det fanns någon korrelation mellan hur många människor som rört sig i området och bäverspårsinrapporteringar. Inventerade bäverspår bestod av gnagmärken, hyddor, fördämningar och trampspår. Artportalen användes för att göra en avgränsning där endast bäverspår valdes. Studien visar att det är ett svagt samband mellan inrapporterade bäverspår och inventering av bäverspår, men med olika resultat om hur svagt samband det är mellan de olika åarna. Trots att det hittades 181 bäverspår längs Jumkilsån, fanns inga rapporter i Artportalen. Resultaten fick fram korrelation i Hågaån och Fyrisån där Fyrisån visade det starkaste sambandet. Bävern finns i alla åar och föredrar inte att befinna sig nära Uppsala stad, vilket inte stämmer överens med inrapporteringar i Artportalen. Studien tar upp olika orsaker till underrapportering bland annat att det finns kunskapsbrist angående bäverspår och bäverns närvaro, att rapporter bara sker vid lättåtkomliga platser och där fler människor rör sig.