Katters välfärd under behandling av hypertyreos : en enkätstudie

Abstract: Hypertyreos är den vanligaste endokrina sjukdomen hos katter. Sjukdomen beror på sjukliga förändringar i tyreoidea som leder till en ökning av tyreoideahormon och en ökad ämnesomsättning. Katter med hypertyreos kan få symtom som polyfagi, viktnedgång, takykardi samt gastrointestinala problem och obehandlad hypertyreos kan leda till hjärtsvikt, svält och förtida dödlighet. Med behandling via medicinering, radioaktiv jod, kirurgi och jodfattigt foder kan symtomen ofta hanteras och i vissa fall kan sjukdomen botas permanent. Behandlingsalternativen har liknande överlevnadstid men olika fördelar och nackdelar samt varierande eventuella biverkningar. Vilket behandlingsalternativ som väljs baseras därmed ofta på andra faktorer såsom kattägarens möjlighet till compliance och ekonomiska förutsättningar och kattens förutsättningar för att exempelvis medicineras dagligen eller genomgå en narkos. Syftet med denna studie är att jämföra katters välfärd beroende på valt behandlingsalternativ samt undersöka kattägares upplevelser kring delaktighet av val av behandlingsalternativ för att förbättra compliance samt katternas välfärd i framtiden. För att undersöka detta distribuerades en enkät på facebooksidor samt via e-post till ägare till katter med diagnosen hypertyreos som besökt Universitetsdjursjukhuset i Uppsala. Enkäten riktades till kattägare som har en katt eller har haft en katt de senaste fem åren som behandlats för hypertyreos med medicin, radioaktiv jod, kirurgi, jodfattigt foder eller avlivning. Enkäten började med allmänna frågor kring kattens ålder, ras och övriga sjukdomar, följt av frågor gällande delaktighet kring valet av behandlingsalternativ, specifika frågor kring behandlingsalternativet, kattens välfärd under behandling och omvårdnadsåtgärder innan och efter behandling. Resultaten från enkäten stämde mestadels väl överens med tidigare publicerad litteratur där svaren visade på en generellt hög välfärd med få symtom efter behandling och ingen signifikant skillnad mellan de olika behandlingsalternativen. Gällande delaktighet i val av behandlingsalternativ och compliance kring behandling sågs ingen signifikant skillnad mellan hur delaktiga kattägarna var i valet av behandling. Kattägarnas val av behandling baserades främst på vad veterinären rekommenderade och vad de själv ansåg var rätt behandling för katten. En övervägande del av kattägarna ansåg inte att de behövt anpassa omvårdnaden för katterna vid symtom på hypertyreos eller efter behandlingsstart. Av de kattägare som behövt anpassa omvårdnaden var de vanligaste omvårdnadsåtgärderna anpassad kost och att hålla katten inomhus.