Användandet av medborgarinflytande i planskedet inom svenska kommuner : en studie kring Boverkets metoder för medborgarinflytande

Abstract: Samhället står inför stora förändringar till följd av globalisering och urbanisering. Det innebär att en förändring och utveckling av samhället måste ske där inte minst planprocessen är aktuell. Medborgarinflytande har i planprocesser genom tiderna ansetts vara en demokratisk process och en balansgång mellan makt och inflytande. Medborgarinflytande har i teorin delats in i olika typer baserat på makt och inflytande, kontinuitet och typ av dialog, bland annat i Arnstiens Ladder of citizen participation. Trappan illustrerar olika typer av inflytande från manipulation till total medborgarkontroll. Sveriges kommuner och regioner, SKR, har tagit fram sin egen trappa vid namn Delaktighetstrappan. Delaktighetstrappan har till skillnad från Arnstiens trappa reviderats för att passa det svenska samhället och politik där bland annat de yttersta stegen tagits bort helt. Syftet med detta arbete är att redogöra hur medborgarinflytande kan användas praktiskt i svenska kommuner som en del av planprocessen samt hur detta stödjs av Delaktighetstrappan. Utifrån Boverkets sju föreslagna metoder för medborgarinflytande har fjorton praktiska exempel från svenska kommuner tagits fram och analyserats genom att utifrån Delaktighetstrappa och därefter placerat in de praktiska exemplen på trappans steg. Boverkets sju metoder har alla olika inriktning där resultatet varierat mellan de olika praktiska exemplen. Några av exemplen hade inte tillräckligt med underlag för att placeras in på något trappsteg. Detta kan dels bero på underlaget som använts från kommunerna eller på variationen i underlag från Boverkets föreslagna metoder. Men av de exemplen som kunnat analyseras placerades alla in i mitten av Delaktighetstrappan under stegen Dialog eller Inflytande – Delaktighet. Detta då de alla haft en initierande dialog med medborgarna på olika sätt. Därefter har det skiljt sig i hur kommunen arbetat vidare och om ytterligare möjlighet för medborgarinflytande i samma process funnits eller om processen stannat vid endast ett tillfälle för dialog. Det har också varierat stort i hur de olika dialogerna genomförts och hur mycket kommunerna valt att arbetat med metoderna.