Nutida och framtida möjligheter till att förebygga angrepp av bladmögel (Phytophthora infestans) i matpotatisodling med hjälp av integrerat växtskydd. : en studie med fokus på hållbarhet

Abstract: Denna litteraturstudie handlar om hur man inom matpotatisodling kan arbeta förebyggande med integrerat växtskydd (IPM) för att minska användningen av fungicider. Fokuset ligger främst på hur angrepp av bladmögel, orsakas av algsvampen Phytophthora infestans, kan förebyggas. Studien inleds med en beskrivning av patogenens sjukdomsförlopp och potatisplantans skadebild. Därefter kommer en utförlig redogörelse för de fyra grundpelare som integrerat växtskydd bygger på. Arbetet innefattar även intervjuer med sex olika odlare från Skåne och Halland, med syfte att få en förståelse för hur de praktiskt tillämpar integrerat växtskydd. Intervjuerna har gett en klarare bild av vilka utmaningar branschen står inför. Bland annat spelar konsumenternas efterfrågan en stor roll när det handlar om vilka sorter som odlas och de sorter som är mest mottagliga för bladmögel är ofta de som är mest efterfrågade. Ett lågt och ständigt minskande utbud av kemiska bekämpningsmedel kräver också nytänkande och alternativa bekämpningsmedel och metoder måste tas fram. Kemikalieinspektionen behöver se över om alternativa bekämpningsmedel kan genomgå en enklare registreringsprocess och huruvida vissa av dessa medel kan undantas från bekämpningsmedelsskatten. Principen integrerat växtskydd spelar en viktig roll när det kommer till att minska mängden fungicider som används i potatisodling. Under arbetets gång har det även blivit tydligt att det som beskrivs som den lämpligaste förebyggande åtgärden i teorin inte alltid fungerar att tillämpa i praktiken. Det är mycket som odlaren måste ta hänsyn till, inte minst ekonomiska faktorer. I arbetet diskuteras även framtida möjligheter till att förstärka växtens egna försvar mot patogener, bland annat genom inducerad resistens. Två exempel på metoder som kan inducera växtens resistens tas upp. Vid Sveriges Lantbruksuniversitet har man forskat på möjligheterna att applicera aminosyran BABA, alternativt växtförstärkaren kaliumfosfit, i kombination med en lägre dos fungicider. Resultaten visar att genom att kombinera kaliumfosfit eller BABA med en lägre dos av fungiciden Shirlan, kan man minska mängden kemiska bekämpningsmedel som behöver appliceras i fält, samtidigt som man inte gör avkall på effekten av bekämpningen eller påverkar avkastningen. Det finns dock hinder kopplade till en eventuell framtida användning av dessa ämnen som en del av IPM-strategin. Applicering av BABA i större fältförsök har inte gett lika goda resultat som vid mindre försök, dessutom är det i dagsläget inte en ekonomiskt försvarbar metod. Applicering av kaliumfosfit är ekonomiskt försvarbart, men resthalter har påträffats i knölarna. Detta skall dock inte vara skadligt, då toxiciteten är mycket låg.