Fodrets struktur relaterat till tuggtid hos mjölkkor

Abstract: Tidigare fodervärderingssystem tog bara hänsyn till fodrets fiberinnehåll och inte till dess fysikaliska struktur trots att detta visats vara viktigt för kons hälsa och produktion av mjölkfett i flera studier. I detta examensarbete sammanställs den tidigare forskningen i en litteraturstudie och ett försök redovisas där tuggbeteendet hos 6 kor som utfodras med två ensilage med olika fysikalisk struktur mättes. I litteraturstudien konstaterades att flera olika värderingsmetoder för att kunna mäta foderstaters struktur tagits fram i tidigare studier. Målet med dessa studier har varit att tillämpa ett mått på struktur i fodervärderingssystemen för att undvika störningar i produktion och hälsa. Det har funnits svårigheter att korrelera strukturmåttet till vommen pH och i andra försök har man funnit att plantans utvecklingsstadium vid skörd också har en stor påverka på tuggaktiviteten. I det egna försöket mättes tuggbeteende med hjälp av IGER Animal Behavior Recorder (Rutter et al, 1997) och analyserades med hjälp av medföljande dataprogram. De olika fodren analyserades för att bestämma strukturen i form av längd och bredd och kornas mjölkproduktion mättes under tiden de åt fodren. Försöket var utformat som ett 2x2 changeoverförsök där den ena behandlingen var ett snittat ensilage packat i rundbalar som var 15,3 cm långt och där den andra behandlingen var ett exakthackat ensilage packat i slang som var 1,7 cm långt. En signifikant skillnad kunde mätas i indexen för ättiden och den totala tuggtiden samt anatalet idisslingsboli per dygn. Ingen signifikant skillnad kunde mätas i indexet för idisslingstiden och för foderintaget. Det slangpackade fodret skiljde sig kemiskt från rundbalsfodret då pH-värdet var lägre. Detta kan ha påverkat foderintaget och förklara att ingen skillnad kunde ses där. Ingen skillnad sågs heller i mjölkproduktionen eller mjölkens fett- och proteinhalt mellan de olika behandlingarna. Det var förvånande att ingen skillnad kunde ses i idisslingsindex mellan de olika foderbehandlingarna då bild- och strukturanalysen visade en stor skillnad i struktur. Fodren var dock tidigt skördade och det kan antas att det var så lättsmält att den längre bearbetningen som det långa fodret fick när det åts räckte för att sedan kunna bryta ner fibern i vommen. Slutsatsen av försöket var att ett tidigt skördat men långstråigt grovfoder påverkar ättiden men inte nödvändigtvis idisslingstiden. Långtidseffekten av en foderstat med kort struktur har inte kunnat mätas under detta försök.