Etologi i arbetet för bevarande : hur etologer kan bidra i bevarandeprojekt

Abstract: Det finns idag många arter som riskerar att utrotas, ofta på grund av mänsklig påverkan på deras habitat. Det tvärvetenskapliga fältet bevarandeetologi syftar till att använda etologi, kunskapen om djurs beteende och anledningen till det, inom bevarandet av dessa arter. Fältet är relativt nytt och saknar därför en standard för hur man ska använda det inom olika projekt. Både skeptiska och optimistiska forskare till att det kommer gå att utveckla ett sådant ramverk finns. Den här studien har gjorts för att reda ut hur bevarandeetologin hittills har bidragit till bevarandearbete, hur man kan lösa problem som idag finns inom bevarandeprojekt med hjälp av etologi samt hur man med hjälp av bevarandeetologi kan utforma hållbara bevarandeprojekt. Resultatet visar att bevarandeetologi hittills har använts inom projekt som både äger rum utanför och i ett djurs naturliga habitat samt vid återintroduktioner och förflyttningar av djur. Vetenskapen har bland annat använts för att minska risken för dålig välfärd och frustration hos djur som hålls i fångenskap, öka chanserna för att återintroduktioner ska lyckas och utforma mänsklig infrastruktur så djur inte blir skadade. Studien visar också att bevarandeetologi skulle kunna användas för att lösa problem som minskat antal reproducerande individer i en population, felaktig hantering av ekoturism som skapar stress hos vissa arter samt hot som uppstår på grund av att djur uppfattar omvärlden på ett annorlunda sätt än oss människor, t.ex. att de blir störda av ljus och ljud på ett annat sätt. Det ska dock påpekas att lösningar på dessa problem endast är teoretiska och måste utvärderas innan man kan fastställa att bevarandeetologin är nyckeln i dessa fall. När det kommer till att utforma hållbara projekt med hjälp av bevarandeetologi lyfter den här studien fram att fokus bör läggas på att utforma långsiktiga återintroduktionsprojekt, jobba fram metoder så människor och djur kan samexistera samt forska på hur arter kommer reagera på eventuella förändringar i klimat och habitat. För att sådana strategier ska kunna utformas korrekt behövs bevarandeetologin, som ett verktyg av många. I framtiden är förhoppningen att se mer applicerad bevarandeetologi, eventuellt med den här studien som stöd i hur man kan använda fältet praktiskt. Att dessutom kontinuerligt utvärdera användandet av etologi inom bevarandearbete är något som krävs för att en utveckling framåt ska kunna ske. Jag har en stor tro på att bevarandeetologi har mycket att bidra med inom bevarandet av den biologiska mångfalden, men det krävs struktur över hur man ska använda det för att det ska bli en standard vid varje projekt.