Att gestalta med äng utifrån rekreation, naturpedagogik och biologisk mångfald : en studie i äng där olika sätt att gestalta testas i ett pedagogiskt och rekreativt landskap mellan Lomma och Alnarp

Abstract: Målet med det här arbetet har varit att göra ett gestaltningsförslag längs med ett gångstråk mellan Alnarp och Lomma med äng som huvudkomponent. Ambitionen har varit att få en fördjupad förståelse i hur man på olika sätt kan gestalta med äng så att biologiska värden uppstår och samtidigt vara en plats som kan fungera i ett naturpedagogiskt och rekreativt landskap. Det här är en studie av potentiella värden då ängarna inte kommer att anläggas och testas i verkligheten. Frågeställningen lyder: • Hur kan man längs med cykel- och gångvägen mellan Alnarp och Lomma på olika sätt gestalta med äng för att potentiellt skapa en långsiktigt hållbar miljö som har hög biodiversitet och som samtidigt kan fungera i det pedagogiska och rekreativa landskapet i anslutning till Sveriges Lantbruksuniversitet i Alnarp? I litteraturstudien kan man bland annat läsa att slåtterängen, som traditionellt sett har varit ett av våra absolut viktigast markslag i jordbruket ofta innehar en mycket hög biologisk mångfald med växt- och djurarter som är tydligt anpassade till slåtterbruket. I och med att ängarna har minskat kraftigt är många av dessa arter hotade eller redan borta. I arbetet görs en fördjupning i vad naturpedagogik är och hur man i gestaltningen kan arbeta med detta. Litteraturstudien behandlar även rekreation och vilka landskap som vi tycks föredra. Viss forskning menar att dessa preferenser är medfödda medan andra att de är inlärda. I litteraturen finns också olika perspektiv på vad som menas med naturlika planteringar och om man i ängar bör eller inte bör använda inhemskt växtmaterial. Arbetet tar också upp praktiska fakta om anläggning, skötsel och arter. Som en grund till lärande och för fortsatt inspiration har fyra referensängar studerats, dels utifrån naturpedagogik och rekreation och dels utifrån skötselteknik, innehåll och biologisk mångfald. De fyra ängarna har varit på Hörjelgården i Tomelilla; på Fredriksdals muséer och trädgårdar i Helsingborg; på Linnés Råshult i Stenbrohult och i Toftaryggsparken i Lund. Resultatet är ett gestaltningsförslag över stråket där äng på olika sätt är närvarande. Stråket delades in i fyra huvuddelar alla med olika perspektiv på äng: Äng 1 fick en utformning som ska påminna om det traditionella kulturlandskapet, arterna är däremot inte inhemska; Äng 2 fick ett modernt formspråk och med befintligt växtmaterial; Äng 3 fick en gestaltning som är modern och tydligt designad men som till innehållet påminner om Europeiska kalkrika torrängar och Nordamerikansk prärie; Den sista ängen, Äng 4 fick bli en gradient mellan friskt och blött med ett inhemskt växtmaterial. Här är formspråket återigen traditionellt med en ambition att få det att se så naturligt ut som möjligt. Längs med hela stråket har rekreation och naturpedaogik varit närvarande i utformningen. Diskussionen berör främst frågor om vad som egentligen får innefattas i begreppet äng och huruvida de olika ängarna svarar på frågeställningen. Genom att bredda begreppet så att det även omfattar andra gräsmarker från andra delar av världen så kan man förlänga säsongen och på så sätt även höja rekreationsvärdet. Då ängarna är så olika kan de fungera som en plats för naturpedagogik. I fråga om biologisk mångfald är resultatet tvetydigt. Eftersom det inte är fullständig artsammansättning har det varit svårt att dra några tydliga slutsatser kring detta.