Mjöldryga (Claviceps purpurea) : ett ökande problem i Sverige

Abstract: Mjöldryga orsakas av den ascomykota svampen Claviceps purpurea. Mjöldryga har lett till flera massförgiftningar genom historien på grund av de svampgifter som bildas i svampens sklerotier. Svampen bildar sklerotier vilka är mjöldrygans övervintringsstadie. Sklerotierna gror på våren och bildar sporer som kan infektera nybildade, obefruktade blommor. Claviceps purpurea kan angripa runt 400 olika gräsarter och har de flesta gräs i Sverige som värdväxt. Gifterna som bildas av svampen är av typen alkaloider som kan leda till hallucinationer och kallbrand. Enligt Haarmann et al. (2009) har man sen 1800-talets mitt trott att alkaloidhalterna i skörden var helt korrelerade till antalet sklerotier, men senare studier har visat på att detta inte alltid är givet då man har hittat spannmålspartier med höga nivåer av alkaloider i utan att man sett några sklerotier (Ruhland & Tischler, 2008). Diskussioner om att sänka de tillåtna alkaloidhalterna i spannmål har förts i EU, men i februari 2020 tog man beslut att skjuta upp beslutet till 2021. Innan har det inte funnits något gränsvärde för alkaloider men för sklerotier. Förslaget är om en sänkning av gränsvärde för sklerotier och alkaloider (Pettersson, 2020, pers. komm.). Mjöldryga har blivit ett större problem på senare år i Sverige, och under 2019 förekom ovanligt mycket mjöldryga (Persson, 2020). Detta ställer nya krav på rensning till livsmedel, animalieproduktion och utsäde.