Cikoria, svartkämpar, kummin och pimpernell : ska örterna ha en plats i den svenska vallen?

University essay from SLU/Dept. of Biosystems and Technology (from 130101)

Abstract: Att blanda in örter i fröblandningarna till vallarna blir allt vanligare. Kunskapen om vallörter i Sverige är idag inte så stor som den borde med tanke på att användningen ökar. Syftet med denna kandidatuppsats har varit att öka kunskapen om örterna svartkämpar, cikoria, kummin och pimpernell då dessa säljs på den svenska marknaden. Kunskapen om gräs och baljväxter är redan stor och om vad djur kan producera med avseende på mjölk hos lakterande djur och daglig tillväxt hos växande djur är känt. Ska även örterna odlas och konsumeras av djuren borde kunskapen om vad de kan producera tack vare örterna också vara känd. De resultat som framkommit i litteraturstudien är att cikoria gav störst avkastning medan pimpernell gav den minsta avkastningen i alla avkastningsförsök utom ett där pimpernell avkastade mest. Örterna har ofta ett större mikro‐ och makronäringsämnesinnehåll än vad gräsen och baljväxterna har. Avseende energi ligger örternas energiinnehåll mellan gräsens och baljväxternas. Råproteinhalten i örterna är likvärdiga gräsens, medan baljväxternas råproteinhalt är högre. Att samodla örter med gräs och baljväxter kan medföra att den totala torrsubstansavkastningen ökar jämfört med att odla arterna i renbestånd. Försök gällande cikorias avkastning gjorda på Nya Zeeland visade att stubbhöjd på 10 cm gav större skördar än där stubbhöjden var 0 cm, vilket innebar markytan. Försöket visade också att cikoria gav störst avkastning när den gödslades med 200 kg kväve/ha och att ju mer kväve som gavs desto större blev skördemängden oavsett skördeintervallet. Kor som utfodrades med engelskt rajgräs och cikoria eller svartkämpar fick en större mjölkavkastning än när de endast utfodrades med engelskt rajgräs. Tackor som betade svartkämpar under laktationen hade tyngre lamm när de avvandes och mindre mängd inälvsparasitägg i träcken än tackor som endast betade engelskt rajgräs. För att få en större kunskap i framtiden bör mer forskning utföras och odlingsriktlinjer tas fram för det svenska klimatet, framförallt för kummin och pimpernell men även för cikoria och svartkämpar. Det bönderna behöver veta för att kunna odla dessa örter på ett optimalt sätt är vad för slags jordmån de kräver, hur de ska gödslas, vilka andra arter de passar bra att samodla med och vilka skördar bönderna kan förvänta sig få ut.

  AT THIS PAGE YOU CAN DOWNLOAD THE WHOLE ESSAY. (follow the link to the next page)