The effects of landscape configuration on species richness and diversity in semi-natural grasslands on Öland : a preliminary study

Abstract: Semi-naturliga gräsmarker hör till våra mest artrika habitattyper och hyser många hotade växt- och djurarter. Dessa gräsmarker drabbas av både kvalitetsförsämringar, som följd av minskat bete, gödsling o.s.v., och av en ökad landskapsfragmentering. I ett fragmenterat landskap är gräsmarksområdena mindre och mer isolerade från varandra. Om den mänskliga påverkan är hög tenderar de även att ha relativt raka kanter och en kompakt form. Eftersom fragmentering förväntas påverka växt- och djurpopulationer negativt så är dess inverkan av intresse att studera ytterligare. Inflytandet av gräsmarkspatchernas storlek, form och isolering på kärlväxtrikedom och diversitet i semi-naturliga gräsmarker på centrala Öland studeras därför. FRAGSTATS, ett datorprogram för analys av rumsliga mönster, används för att kvantifiera landskapets konfiguration och tre olika statistiska metoder används för att studera sambanden; t-test, Pearson’s korrelations koefficient och regressions analys. Alla tre metoder tillför information vid analysen. Genomsnittlig artrikedom och arttdiversitet ger däremot liknande resultat varför det vid fortsatta studier torde räcka med att studera endast en av dessa faktorer. Trots att regressionsanalysen visar att endast ett par procent av variationen i artrikedom och artdiversitet kan förklaras av enbart storlek så indikerar alla tre metoderna att area, kärnarea och omkrets är positivt relaterade till både artrikedom och artdiversitet. Ingen skillnad mellan inflytandet från total area och från kärnarea framträder vilket kan tyda på att en för smal kantzon används vid avgränsningen av kärnområdet. Vidare, visar resultaten att påverkan från betning och övergödning är starkare än påverkan från storlek. Form verkar inte påverka den genomsnittliga artrikedomen eller artdiversiteten i semi-naturliga gräsmarker. Endast låga signifikansvärden nås och olika slutsatser dras beroende på vilket index som används. Om det finns någon påverkan så är den relativt svag och beroende av en större variation i form för att framträda tydligt. Det är dock troligt att utbredningen av enskilda arterna eller funktionella växttyper påverkas av formen. Ytterligare studier krävs för att kunna avgöra detta. Isolering verkar påverka artrikedom och artdiversitet negativt, men endast en liten del av variationen kan förklaras. Dessutom är inte alla resultaten robusta. Som en följd av datans utformning tas ingen hänsyn tas till patchernas storlek vid analysen. Det är troligt att påverkan av isolering hade framträtt tydligare om detta hade gjorts, särskilt i de små områdena. Intressant nog framträder inte den negativa påverkan av isolering förrän avståndet till närmsta granne överstiger 70 till 100 meter. Om framtida studier visar liknande resultat kan det påverka bevarandearbetet. I det sista avsnittet ges rekommendationer för fortsatta studier av dessa gräsmarker. Hänsyn behöver tas till patchstorlek då påverkan av isolering analyseras. Genom att inkludera den historiska utbredningen av gräsmarker i analysen är det också troligt att mer kunskap och större förståelse kan uppnås.