Vind- och snöskador på beståndsnivå hos contortatall jämfört inhemska trädslag : contortans framtida produktion

Abstract: Skador relaterade till vind och snö orsakar årligen kostnader för det svenska skogsbruket på ca 500 miljoner SEK. Destruktiva vindar uppträder slumpmässigt och är svåra att förutspå medan risken för snöskador är lättare att prognosticera utifrån ståndorten. Risken att drabbas av dessa skador kan delas in på ståndortens risk och trädslagets risk och går i viss mån att undvika och förebygga genom rätt skogsskötsel och trädslagsval. Introduktionen av contortatall i Sverige har medfört att vi idag har ett nytt trädslag som börjat nå höjder där risken för dessa skador ökar. Då merparten av forskningen gällande vind- och snöskador i Skandinavien gäller för gran och tall har vi valt att närmare undersöka dessa skadors utbredning hos contortatallen och jämföra med våra inhemska trädslag. Som dataunderlag har material från Riksskogstaxeringens inventeringar i Jämtland, Västerbotten och Västernorrland under perioden 2004-2013 använts, då detta område utgör tyngdpunkten av contortaetableringen i norra Sverige. Arealskattningar av andel med beståndsskada orsakad av vind/snö har gjorts för olika beståndstyper, även gallringseffekter på frekvens av beståndsskada har undersökts. Inga säkra resultat för gallrad contorta kunde dock presenteras då dataunderlaget för dessa var för litet. Övriga resultat visade på en mer än dubbelt så hög skadeandel hos contortabestånden jämfört bestånd av inhemska trädslag. Detta stärker resultat från tidigare prognoser och forskning och leder till funderingar kring om contortans utlovade merproduktion verkligen uppnåtts. De produktionsmodeller som finns för skandinaviska förhållanden är bristfälligt underbyggda, saknar sammanhängande data för hela omloppstider samt förbiser ”katastrofala händelser” i dataunderlaget, och bör därför följas upp och eventuellt revideras.