Nu ska vi äntligen få prata med Skånetrafiken : en kritisk utvärdering av samverkansprocessen för trafikförsörjningsprogrammet

Abstract: Svensk kollektivtrafik är en av de offentliga sektorer som de senaste decennierna präglats av idén om decentralisering och effektivisering genom upphandling. Detta har resulterat i att kollektivtrafiken idag styrs av flera aktörer som är beroende av att samverka med varandra. År 2012 trädde Lag om kollektivtrafik (2010:1065) i kraft vilket innebar en viss omfördelning i organisation och ansvarsfördelning mellan aktörerna, en förändring som framförallt berörde kommuner och regioner. Idag är det främst regionen som genom kollektivtrafikmyndigheter (RKM) har det övergripande ansvaret för planering och upphandling av kollektivtrafiken. En av de förändringar som skedde 2012 innebar att vardera RKM i samverkan med andra aktörer regelbundet ska redovisa långsiktiga mål i ett så kallat trafikförsörjningsprogram (TFP). I tidigare studier har förändringen visat sig vara utmanande, inte minst mellan kommuner och RKM där överlappande ansvarsområden och målkonflikter dokumenterats. Trots att det idag finns goda kunskaper kring hur en god samverkansprocess ser ut är vidare forskning kring utveckling och förbättring av samverkansprocessen bristfällig. Syftet med studien är således att utvärdera samverkansprocessen för TFP med fokus på att identifiera utvecklingsområden. Studien utgår från Region Skånes TFP med fokus på relationen mellan aktörerna kommun och RKM (Skånetrafiken). Syftet undersöks utifrån metoden kritisk utvärdering, vilket innebär en jämförelse mellan en ideal samverkansprocess och ett empiriskt fall. Jämförandet av den ideala samverkansprocessen och det empiriska fallet ska bidra med att identifiera utvecklingsområden för processen. Studiens ramverk för en ideal samverkansprocess bygger på tidigare studier om samverkan inom kollektivtrafik i kombination med maktteori. Ramverket som studien följer bygger på antagandet om att en god samverkansprocess är den som präglas av aspekterna autentisk dialog, delad förståelse samt engagemang och förtroende. Vidare bygger det empiriska fallet på intervjuer med informanter från kommuner och Skånetrafiken som deltagit eller ska delta i processen för att ta fram Region Skånes TFP. Slutsatserna från jämförelse av teori och praktik är att det finns utvecklingsområden inom samtliga aspekter. Något som framförallt berör delad förståelse i form av syftet med programmet, men även kommunens roll under deltagandet av processen. Konsekvenserna av brist på delad förståelse visar sig främst i upplevelsen av kommunens förmåga till uttrycksmöjlighet, känslan av inflytande och ansvar vid tillämpning av TFP.