Att sänka temperaturer i stadsmiljö : en studie av trädens effekt på en bostadsgård i Malmö

University essay from SLU/Department of Landscape Architecture, Planning and Management (from 130101)

Abstract: Under de senaste årtiondena har det pågått en förtätning och en alltmer ökad utbyggnad av världens städer. Som en följd av detta har stadens naturliga vatten- och värmebalans rubbats. På bekostnad av vegetativa ytor har artificiella byggmaterial introducerats som absorberar värme från solens strålar och höjer stadens temperaturer. Dessa material leder även snabbt bort regnvatten samt hindrar vatten att infiltreras ner i marken. Temperaturskillnader på 12oC jämfört med den omkringliggande landsbygden har kunnat uppmätas i stora amerikanska städer. Detta fenomen har kommit att kallas Stadens Värmeö eller Urban Heat Island som är den engelska termen. I Sverige förväntas det bli allt högre sommartemperaturer och fler rekordvarma dagar framöver. Malmö stad har skapat en handlingsplan för klimatanpassning där fokus på hantering av högre temperaturer diskuteras med koppling och behov av fler vegetativa ytor. Vidare skriver de att en temperaturökning med 4oC kan komma att öka dödssiffrorna med 5 %. Främst är det de sjuka och äldre människorna som kan komma att påverkas. Forskare och grönyteplanerare världen över ser goda möjligheter att sänka temperaturer lokalt, genom att strategiskt planera för vegetation. Flera studier har visat att vegetation kan bidra med skugga, ökad luftfuktighet samt fungera som verktyg för att modifiera vind. Stadsträd har visats vara väldigt effektiva för att skapa skugga och minska strålning från att nå underliggande ytor, vilket minskar värmelagringen. Syftet med detta examensarbete är därför att studera vad stadsträd har för effekt på klimatet på en bostadsgård i Malmö. Samt att undersöka vad jord som markmaterial har för effekt på stadsklimatet. Studien görs genom att simulera en 24-timmars period i datorprogrammet ENVI-met, för en sommardag i juli månad. 12 st träd med tät krona respektive 12 st träd med gles krona kommer att testas separat vid två olika markförutsättningar; Optimal respektive låg markfukt för träd. Markfukten är 60 % av den vattenhållande kapaciteten vid optimal vattentillgänglighet och 30 % vid låg vattentillgänglighet. Testerna ska undersöka om skillnad i trädens LAD och LAI kan komma att påverka stadens klimat samt om skillnad i markfukt kan vara en avgörande parameter för detta. LAD (Leaf area density) beskriver hur bladen är fördelade i kronans vertikala profil. LAI (Leaf area index) definieras som halva totalytan av bladet, som har möjlighet till interception per enhet markyta. Dessa värden varierar beroende på trädart, storlek, ålder eller placering i landskapet. Slutsatsen från denna studie är att trädets evapotranspiration inte hade någon märkbar effekt på lufttemperaturen på bostadsgården. Luftutbytet mellan ovanliggande- och underliggande luft hindrades mest av de täta kronorna, som gav högst maxtemperaturer på bostadsgården. Dock påverkade träden strålningstemperaturen. Alltså den diffusa strålning som kommer ifrån solen eller som utstrålas från objekt i omgivningen. De täta träden gav lägre strålningstemperaturer än de glesa, en kunskap som är av stor vikt för att effektivt minska värmelasten för människor. En tydlig skillnad i lufttemperaturen kunde även uppmätas. Den var 2,5oC lägre för hela stadsrummet, när markfukten var optimal jämfört med när markfukten var låg. Vetskapen om detta kan vara av stor vikt för grönyteplanerare, för att kunna förbereda ett behagligare sommarklimat när lufttemperaturerna i framtiden kommer att öka. Särskilt för att kunna kontextanpassa dessa lösningar till de mikroklimat som är särskilt utsatta för höga temperaturer.

  AT THIS PAGE YOU CAN DOWNLOAD THE WHOLE ESSAY. (follow the link to the next page)