Trädens påverkan på människors välbefinnande och hälsa : en översiktlig kunskapssammanställning

Abstract: Under de senaste åren har det funnits en ökande mängd forskning som undersöker förhållandet mellan kontakt med naturen och mänsklig hälsa. Detta arbete syftar till att ge en översikt över några av de viktigaste resultaten inom område, genom att dra på en rad studier som har undersökt de potentiella hälsofördelarna med exponering för naturliga miljöer. Mer specifikt kommer detta arbete att undersöka mekanismerna som kan ligga till grund för dessa fördelar, olika miljöer med träd i sin omgivning, och potentialen för urbana miljöer att stödja människors hälsa och välbefinnande. En möjlig mekanism genom vilken kontakt med naturen kan främja mänsklig hälsa är genom att återställa uppmärksamhet och kognitiv funktion. Till exempel argumenterar Kuo (2015) för att exponering för naturliga miljöer kan ge en återställande paus från kraven i vardagen, vilket gör att individer kan återhämta sina kognitiva resurser och behålla sin uppmärksamhetskapacitet över tid. Denna idé stöds av en rad studier, inklusive Ulrichs (1984) banbrytande arbete som fann att patienter med utsikt över trädkronor från sitt sjukhusrum upplevde kortare postoperativa vistelser och behövde färre smärtstillande jämfört med de med utsikt över en tegelvägg. Utöver dessa kognitiva fördelar finns det också bevis som tyder på att exponering för gröna utrymmen kan ha en positiv påverkan på psykisk hälsa och välbefinnande. Till exempel fann Grahn och Stigsdotter (2010) att upplevda sensoriska dimensioner av urbana gröna utrymmen var relaterade till minskningar i självrapporterad stress, medan Tyrväinen et al. (2014) rapporterade att tid spenderad i gröna miljöer ledde till minskningar i fysiologiska mått på stress, som hjärtrytmvariation. Dessutom har forskning av Kardan et al. (2015) visat att personer som bor i områden med högre nivåer av grönska rapporterar om bättre övergripande hälsa, oavsett faktorer som inkomst, ålder och utbildningsnivå. Slutligen har nyligen arbete också undersökt potentialen för urban natur att stödja mänsklig hälsa och välbefinnande, med fokus på rollen av ekosystemtjänster. Jennings och Gaither (2015) föreslår att tillgång till gröna utrymmen kan främja social sammanhållning, minska exponeringen för miljögifter och stödja fysisk aktivitet, vilket har potential att förbättra övergripande hälsoutfall.