Skador på kultur- och fornlämningar i samband med föryngringsavverkning : med fokus på oregistrerade lämningar

Abstract: Årligen görs uppföljningar i Skogsstyrelsens regi och fältkontroller över hur skogsbruket i Sverige påverkar registrerade kultur- och fornlämningar. Hittills har det dock inte gjorts någon uppföljning och jämförelse för oregistrerade lämningar. I detta arbete har 30 objekt, som föryngringsavverkades i Kalmar län under 2020, kontrollerats och inventerats efter kultur- och fornlämningar. Varje föryngringsyta har linjetaxerats och skador på både registrerade och oregistrerade lämningar har klassificerats enligt Skogsstyrelsens inventeringsmall för registrerade lämningar. Resultatet visar att på de inventerade ytorna hittades lämningar på 80 % av de inventerade objekten och av de lämningar som bedömdes synliga innan föryngringsavverkning var 34,5 % skadade. Detta kan jämföras med de registrerade lämningar som inventerades i Götaland under samma period av Skogsstyrelsen där skadenivån var 29 %. Den vanligast förekommande lämningstypen var rösen, och identifierades på 46 % av ytorna, och där 58 % var skadade. Inga registrerade lämningar fanns på de inventerade föryngringsytorna Kulturstubbar lyfts ofta fram som nyckeln till att reducera skador på olika lämningar. De 1,3 meter höga stubbarna ska visa att det finns en lämning på platsen. Inverteringen som gjorts i den här studien visar att endast 20% av lämningarna var markerade med kulturstubbar. Av dessa lämningar hade 27% mindre skador. Bedömningen är att om lämningarna hade identifierats innan avverkning och markerats med kulturstubbar hade skadenivån kunnat reduceras avsevärt.