Vitblära tar över Gotland : en sammanställning av kunskapsläget kring dess biologi och bekämpning

Abstract: Vitblära (Silene latifolia subsp. alba (Mill.) Greuter & Burdet) är ett relativt vanligt förekommande örtogräs i Europa och Nordamerika som på senare år blivit ett stort problem på Gotland. Syftet med det här kandidatarbetet är att genom en litteraturgenomgång, en intervjudel och en analys av resultat från ett demonstrationsförsök göra en sammanställning av kunskapsläget kring vitblära och hur den kan bekämpas idag. I intervjuerna har lantbrukare och rådgivare på Gotland medverkat, främst från södra Gotland där situationen är som allvarligast. Demonstrationsförsöket utfördes av Jordbruksverket och Hushållningssällskapet på södra Gotland och olika herbiciders kontrolleffekt på vitblära testades. Vitblära finns som ogräs i spannmål, baljväxter, oljeväxter, gräsfröodlingar, vall och grönsaksodlingar. Den trivs på mullrika, gärna kalkrika, väldränerade jordar med mycket solinstrålning, vilket Gotland bistår med. Vitblärans groddplantor är känsliga för ljuskonkurrens och fröna har ljusinducerad groning. Genom sin biologi blir vitblära problematiskt och svårbekämpat, den kan uppträda som ettårig, tvåårig eller flerårig och blommar mellan maj-september. Dess stora fröproduktion bygger upp fröbanker och fröna överlever i marken i flera år. Den kan även gro från rotsegment från övre delen av roten. En av anledningarna till att vitblära blivit ett problem tros bero på att dagens växtföljder innehåller färre konkurrenskraftiga grödor när det kommer till ljuskonkurrens samt att något bekämpningsmedel som nu är förbjudet troligt höll tillbaka den förut. För att bekämpa vitblära krävs förebyggande åtgärder i form av en växtföljd med grödor som täcker raderna tidigt på våren och är konkurrenskraftiga, exempelvis vall, höstråg, rågvete, korn och havre. Rengöring av maskiner, som exempelvis blåsa ur tröskor och städa maskiner mellan fält hindrar en del fröspridning, liksom att köpa certifierade fröblandningar. Plöjning kan fungera som kontrollmetod men det gynnar också frögroning. Ogräsharvning när vitblära är i groddplantstadiet är också möjligt som åtgärd. Handplockning fungerar till viss del men bör ske innan fröna drösar och innan det blivit för många plantor. Användning av reducerad bearbetning för att inte blanda ner fröna i jordprofilen och bekämpa dessa på ytan med herbicider är ett annat tillvägagångssätt. Det är dock den kemiska bekämpningen som anses vara den primära direkta bekämpningen. Resultaten från demonstrationsförsöket visade dock att inga bekämpningsmedel gav 100% kontrolleffekt, vilket litteraturen och respondenterna i enkäten bekräftar. Det medel som kontrollerade vitblära i högst grad var MCPA tillsammans med Ally Class. Sammanfattningsvis är det viktigt att en kombination av förebyggande åtgärder tillsammans med mekanisk och kemisk bekämpning används. Samt att mer forskning under svenska förhållanden behöver göras angående hur vitblära reagerar på olika förebyggande åtgärder, odlingssystem och herbicider enskilt och i kombination med varandra.