Behandling och omvårdnad av fåglar med vingfrakturer

Abstract: Vingfrakturer är en vanlig orsak till att fåglar behöver vård på veterinärkliniker. Syftet med arbetet var att söka vetenskaplig information om behandling och omvårdnad av vingfrakturer hos fåglar. Intentionen var även att jämföra skillnaderna på behandling och omvårdnad mellan tamfåglar och vilda fåglar. Vidare fokuserar arbetet på att utforska om fåglar med vingfrakturer kan läka och återfå sin förmåga att flyga igen efter behandling. Arbetet bestod av en litteraturstudie och personliga intervjuer. Till litteraturstudien användes både vetenskapliga artiklar och läroböcker för att hitta information. För intervjuerna kontaktades tre veterinärer och två djursjukskötare som arbetade på veterinärkliniker som var specialiserade på exotiska sällskapsdjur. Av de fem personer som kontaktades kom tre till intervju. I litteraturgranskningen framkom det att röntgendiagnostik används för att avgöra om det finns en fraktur och utröna vingfrakturens utseende. Bandagering är den vanligaste behandlingsmetoden som används för att påbörja läkningsprocessen. Detta arbete ger information om hur behandling och omvårdnad för fågel med vingfraktur kan utformas. I arbetet jämförs de skillnader som fanns att hitta i den sökta litteraturen inom behandling och omvårdnad mellan tamfåglar och vilda fåglar. Resultatet i arbetet tyder på att fåglar är svåra patienter att hantera och behandla, då de lätt blir stressade och döljer smärta. Det finns trots det en chans att fåglarna kan återhämta sig från en vingfraktur om personalen på kliniken har rätta kunskaper. Det spelar även in om djurägaren avsätter tid och arbete för att optimera fågelns välmående under läkningsprocessen.