Barn och sociotoper : en studie av sociotopmetodens möjlighet att föra fram barns bästa i utemiljön

Abstract: Naturen är viktig för människors hälsa. Både barn och vuxna gynnas av att vistas i stimulerande utemiljöer och barn pekas ut som särskilt viktiga att ta hänsyn till när stadsmiljöer utformas. Deras behov skiljer sig från vuxnas och förbises ofta när stadens större strukturer planeras. Stadsplaneringen har en viktig roll när det gäller att tillgodose goda livsmiljöer för stadens invånare. Barnkonventionen är ett styrdokument som Sverige har åtagit sig att följa och där tas barns rättigheter i planeringen och i utemiljön upp. Denna masteruppsats i landskapsplanering vid Sveriges Lantbruksuniversitet – SLU undersöker om en planeringsmetod kan lyfta barns bästa i utemiljöer och göra dem synliga i planeringssammanhang. Planeringsmetoden som undersöks är Sociotopmetoden. Sociotopmetoden, så som den tillämpas i städerna Stockholm och Göteborg, analyseras utifrån Barnkonventionen och litteratur om barns rättigheter och intressen i utemiljön. Till detta har tre planerare intervjuats angående sina erfarenheter kring att arbeta med sociotopmetoden i de granskade städerna. Studien visar att sociotopkartorna i sig inte tydliggör barns miljöer då kartorna är en samlad bild av alla brukares värderade utemiljöer. Det är dock möjligt att lyfta barns bästa med hjälp av sociotopmetoden. Bygger sociotopmetoden upp en informationsbas som tydligt grundar sig på barns bästa i utemiljöer kan detta resultera i att även kartorna visar detta. Flera ingående parametrar påverkar hur bra synliggörandet blir. För att sedan kunskapen om sociotopvärden och sociotopkartorna ska spridas bland tjänstemän inom kommunerna krävs engagemang och styrning. Det behövs personer på kommunerna som kan förmedla sociotopkartornas budskap och fungera som ambassadörer eller kunskapsbärare för sociotopmetoden.