Samarbetet för det som är och ska bli : en studie av Etelhems eldsjälar och civila engagemang

Abstract: Utvecklingsarbete på en ideell basis anses kunna bidra till att skapa en bra grund för att kunna bo kvar på små orter där statens och kommunens investeringar successivt minskat, och för att förbättra människors generella välmående. Den här studien handlar om civilt engagemang i Etelhem, ett mindre samhälle på Gotlands landsbygd, cirka fyra mil söder om Visby. Huvudfokuset är på eldsjälsaktörer och hur dessa agerar, som gör att de betraktas som eldsjälar. Studien baseras på tre frågeställningar: Hur ser eldsjälarna i Etelhem på sin egen roll och hur uppfattas de av de övriga i lokalsamhället? Vad utmärker de personer som är drivande i det civila engagemanget i Etelhem? Bidrar eldsjälarna till att skapa starkare social samhörighet och kontinuitet i Etelhems civila engagemang? Uppsatsens metoder bygger på intervjuer, observation och en etnografisk promenad. Jag har använt mig av sociologen Anthony Giddens teorier om tillit och modernitet, samt sociologen Ronald Burts koncept kring strukturella hål, för att teoretisera och analysera mitt empiriska material. Etelhem framstår som ett samhälle med både förmoderna och moderna kännetecken, som fortfarande präglas av nära relationer, uppbyggda runt sociala nätverkskluster. De sociala nätverken och interaktionerna präglar bygden och fungerar som en styrka för relationsbyggande, samt ger invånarna en känsla av dåtida, nutida och framtida kontinuitet. Samhället har också en välfungerande föreningsstruktur och många av invånarna har en hög tillit till varandra. Detta genererar positiva effekter, bland annat i form av starkt samarbete inom och mellan sociala nätverk. Etelhems lokalsamhälle har många eldsjälar, fler än de tre som studien fokuserar på. De verkar också ha olika styrkor, där de individuella egenskaperna fyller en viktig funktion. Det kan vara egenskaper som att vara en stöttepelare, drivkraft eller idéspruta. En gemensam nämnare identifierades hos studiens tre eldsjälar, vilket var en oräddhet och förmåga att bygga och använda sociala nätverk. Egna reflektioner, baserade på Burts teorier, pekar mot att det skulle kunna göra att eldsjälarna lättare kan uppnå fördelaktiga positioner i sina sociala nätverk. En person som har många sporadiska kontakter har också kontakt till andra nätverk utanför sitt eget. Baserat på det bredare spektrum de får så kan de lättare utveckla ”goda idéer” och snabbt få reda på ny information. Eldsjälarna verkar också för det mesta använda sina fördelar genom att skapa värde för sitt sammanhang i stället för egen vinst. Problematiken kring eldsjälarna lyfts också. I Etelhem verkar eldsjälarna inte påvisa större oro för utbrändhet. De verkar kunna sätta gränser för sin aktivitet när det behövs och har ett starkt skyddsnät bakom sig genom bygdens generellt starka engagemang och välfungerande föreningsstruktur där alla hjälps åt. Det är viktigt att motverka risken för att eldsjälarna blir för centrala för projekten de är delaktiga i, eftersom det riskerar att göra projekten sårbara. Något som i sin tur påverka kontinuiteten för det civila engagemanget. Det finns risk för att eldsjälen börjar dominerar de projekt de är engagerade i för mycket genom sitt starka driv, vilket riskerar att exkludera andras deltagande. För att få till stånd en långsiktig kontinuitet i de projekt som invånarna själva tar initiativ till är det viktigt att eldsjälarna, som utgör nätverkens och projektens motor, är beredda att dela ansvar och förmå andra personer att också agera.