Digital spårbarhet av virke i skogsbruket : möjligheter och begränsningar för geofence i försörjningskedjan

Abstract: Svenska virkesaffärer genomförs på ett flertal olika vis och en industris virkesförsörjning grundar sig oftast i flera olika virkeskällor. Att hålla koll på vilken ägare virket härstammar ifrån ställer höga krav på spårbarhet för skogsbruket. Virke spåras idag genom olika typer av fysiska märkningar medan flera andra näringar använder sig av mer avancerade och ibland digitaliserade system. Möjligheten att gå ifrån fysisk märkning av virket samt förhoppningen om att ett digitalt system ska möjliggöra ett bättre informationsflöde fram till industrin ligger som grund för studien. Den teknik som i den här studien testades teoretiskt var geofence, vilket bygger på att information överförs med hjälp av geografiska avgränsningar. Studien genomfördes i samarbete med Biometria och data samlades in tillsammans med SCA. Med hjälp av information om olika maskiners virkeshantering och geografiska positioner undersöktes ifall det är möjligt att skatta var längs värdekedjan som virket befinner sig. Resultatet visar att det var möjligt att visa att det virke som upparbetas och beskrivs av skördardata kommer från en specifik planerad avverkning. Det var vidare möjligt att aggregera de apterade stockarna på ett sådant sätt som beskriver en avverkad trakts volymer och virkets egenskaper per sortiment i ett specifikt avgränsat område på trakten. Flera olika upplösningar testades för aggregeringen samtidigt som osäkerheten skattades för varje upplösning. Detta visade att ökningen av osäkerhet i skattningen var låg fram till upplösningen 120x120 m medan upplösningar högre än 80x80 m gav väldigt stora ökningar i osäkerhet. Däremot var det inte möjligt att skatta volymer och egenskaper av det virke som hamnar på skotarens lass och vidare inte heller vad som finns i vältan på avlägget eller på lastbilens lass. För att möjliggöra ett digitalt system av den här typ krävs utveckling i datahanteringen. Maskiners spårloggar behöver en tidsstämpel för att kunna visa en koppling mellan hantering av virket och en specifik maskinposition. Skulle positionen dessutom tas ut direkt eller skattas i kranspetsen skulle detta sannolikt kunna möjliggöra användning av höga upplösningar utan att ge allt för hög osäkerhet.