FN:s utredningsmekanismer, internationell människorätt och realpolitik: En dekonstruktion av utredningsmekanismernas politiska inflytanden, struktur och ursprung

Abstract: Denna kandidatuppsats undersöker FN:s utredningsmekanismer som inrättades med avsikten att samla in, analysera, katalogisera och fördela bevismaterial till internationella samt nationella rättsväsenden. Uppsatsens övergripande frågeställning behandlar vad utredningsmekanismerna representerar i relation till den internationella människorättens begränsningar och möjligheter. Ämnesområden som problematiseras är ansvarsutkrävande, internationell rättvisa, FN:s roll som en faciliterande fredsaktör och medlemsstaternas inflytande i frågor som berör grova människorättsbrott. Kandidatuppsatsens material är inhämtat i enlighet med uppsatsens metod och teori som genom dekonstruktion tydliggör brister samt lösningar på juridiska problem. Dekonstruktion inom internationell människorätt sker genom att kategorisera varierande ideologiska preferenser utifrån binära motpoler, exempelvis formalism och pragmatism. Utifrån att dekonstruera ett rättsligt problem som inrättandet av FN:s utredningsmekanismer kan betraktaren observera hur den internationella människorätten kan omtolkas för att den människorättsliga utvecklingen skall avanceras. Det aktuella forskningsläget av utredningsmekanismerna redogörs genom att behandla skillnaderna mellan mekanismerna och deras respektive upphovsinstanser som är generalförsamlingen, säkerhetsrådet och Human Rights Council. Därefter dekonstrueras mekanismerna utifrån uppsatsens primärmaterial som klargör mekanismernas arbete, vilket illustrerar och problematiserar den internationella människorättens begränsningar samt möjligheter. Utredningsmekanismerna uppfyller en viktig funktion, men mekanismernas existens tydliggör även de formella bristerna inom det internationella rättssystemet som har hindrat utvecklingen av ansvarsutkrävande i form av åtal på individnivå.