Där trädgård möter stenstad : ett gestaltningsförslag av växtbäddar som en urban naturbaserad lösning

Abstract: Under senare år har funktionen av växtbäddar och ”grön infrastruktur” förändrats och blivit viktigare inom stadsplanering eftersom de visat sig kunna bidra till klimatanpassningen av städer. Genom att lyfta fram alla de ekosystemtjänster som en växtbädd kan ge människor, kan växtbäddar nu också betraktas nästan som ett system för klimatreglering och vattenhantering som kan avlasta stadens tekniska infrastruktur. Detta är dock inte vegetationens enda värde för människorna i staden. Under lång tid har vegetationen även bidragit med andra värden, till exempel för att markera värdet av en plats och/eller bidra till dess karaktär. Värden som kan överföras över generationer då träden lever vidare. Ett exempel på detta är att trädalléer länge använts för att markera viktiga vägar så som vägen in till städer eller herrgårdar. I den här studien har kulturhistoriska värden av vegetation och ekosystemtjänster inte ställts mot varandra, utan tillsammans använts som underlag för att ta fram ett förslag till utformning och val av vegetation för växtbäddar på en plats vid Zinkensdamm, Södermalm, Stockholm. Både naturbaserade lösningar - som bidrar till att lösa samhällsutmaningar genom ekosystemtjänster, och stadens grönområden - som en del av kulturarvet, vilka bidrar till en plats karaktär har beaktats och vägts samman i arbetets gestaltning. I studiens genomförande har det här inneburit analyser som spänner över flera vetenskapliga områden för att bedöma både hur hänsyn kan tas till platsens karaktär och kulturarv och undersöka hur växtbädden med dess vegetation kan utgöra en naturbaserad lösning för gaturummet. Gestaltningsprocessen har innehållit många svåra avvägningar eftersom både naturbaserade lösningar och kulturhistoriska värden kräver noggranna och omfattande undersökningar för att leda till hållbara och välgrundade designbeslut. Det var lätt att fatta designbeslut när kulturhistoriska värden samspelade med råd och rekommendationer för naturbaserade lösningar. Till exempel har stora gamla träd inte bara ett värde som naturbaserad lösning, de har ofta även ett värde för karaktären och kulturarvet på en plats. Det var dock svårare att komma med förslag som tog för mycket hänsyn till en klassisk ensartad trädallé. En mer ensartad allé går emot vissa råd och rekommendationer om hur man kan anpassa stadens vegetation för att överleva ett förändrat klimat. För att ta hänsyn till ett förändrat klimat och framtida trädsjukdomar rekommenderas en viss variation i artbeståndet. En variation i population och av olika vegetationsskikt ger också positiva parallella fördelar i form av ekosystemtjänster. En viktig insikt i denna studie är dock att de historiskt mer ordnade och monokulturella idealen inte bara är de som har ett kulturellt värde. Södermalm är ett exempel på en stad med en kulturhistoria för dess grönmiljöer som både talar för användandet av mer diverse vegetation som av inhemska arter och gamla trädgårdsväxter.