Beståndsanpassad aptering: metodutveckling och utfallsprövning : effekter av varierande längdstyrning i egenskapsskilda beståndsgrupper

Abstract: Idag är tillgången till skogliga data mycket stor. En bidragande faktor till detta är insamlingen av data vid maskinell avverkning. Denna datamängd används i stor utsträckning för bland annat produktionsuppföljning men med viss bearbetning kan de användas för att digitalt återskapa den avverkade skogen. I denna studie presenteras och utvärderas en metod för att dela in den återskapade, digitala skogen, i apteringsgrupper med hjälp av maskininlärning baserat på genomsnittliga skogliga mätvärden som exempelvis diameter och höjd. Därefter utforskas effekterna av att variera längdstyrningen vid aptering av dessa egenskapsskilda apteringsgrupper. Detta gjordes för att fastställa hur resulterande timmerandel, fördelningsgrad, stockegenskaper och andel stamfelsved påverkas av att kort eller långt timmer produceras i de olika grupperna. Utifrån skördardata från SCA återskapades över 4 miljoner stammar. Avverkningsobjekten segmenterades sedan i beräkningsytor utefter variation i övre höjd. De resulterande beräkningsytorna delades därefter in i så kallade apteringsgrupper med hjälp av klustringsalgoritmen K-means, en oövervakad maskininlärningsalgoritm som jämför beräkningsytorna och grupperar dem utefter deras egenskaper. Apteringsgrupperna användes därefter för att skapa stambanker som nyttjades för att testa apteringsutfall genom simulering på ca 70 000 stammar. För att validera stambankerna och delar av apteringsutfallet gjordes jämförelser mot apteringsgrupperna. Totalt gjordes 24 apteringsförsök vilka sammanställdes och analyserades avseende timmerandel, fördelningsgrad, stockegenskaper och andel stamfelsved. Studiens resultat påvisar en komplex interaktion mellan olika variabler, vilket gör produktionsstyrning av denna typ komplicerad. Resultatet tyder bland annat på att timmerandelen alltid blir högre vid hård styrning mot långt timmer samtidigt som fördelningsgraden minskar med givet fördelningsönskemål. Medelstamvolymens påverkan på apteringsutfallet diskuteras då denna tycks ha en påverkan på utfallet i flera aspekter. Beståndsanpassad aptering som koncept diskuteras med koppling till studiens resultat och tidigare projekt för att synliggöra att en stor mängd faktorer påverkar apteringsutfallet i varje bestånd. Slutligen konstateras att vidare studier behövs för att identifiera och utvärdera alla effekter som variation av apteringsinstruktionerna mellan skog med olika egenskaper resulterar i.