Bankrolling Adverse Human Rights Impact in Development Projects - A study of the role and responsibilities of international financial institutions with respect to human rights in the development finance context and the implications of using intermediary c

Abstract: Den ökade andelen kapital som riktas mot hållbar utveckling genom att med offentliga medel frigöra privata investeringar i utvecklingsprojekt genomförda av privata aktörer kan, vid en första anblick, verka som ett framgångsrikt resultat av mobiliseringen av nödvändiga finansiella medel för att uppnå Agenda 2030 och de globala hållbarhetsmålen. Inkluderingen av den privata sektorn att bidra till, och lösa, samhällsutvecklingsfrågor med offentliga medel har emellertid haft uppenbara konsekvenser i form av en ökad risk för skadlig inverkan på mänskliga rättigheter, och har tydliggjort ett hålrum i möjligheterna till ansvarsutkrävande, eftersom privata institutioner är verksamma inom andra operativa och rättsliga system än offentliga internationella institutioner. Genom att använda den rättsdogmatiska metoden, undersöker uppsatsen internationella finansinstitutioners ansvar för mänskliga rättigheter, där en ökad användning av privata affärsbanker som mellanhänder för deras utlåning till privata aktörer som bedriver utvecklingsprojekten, har noterats. Studien finner att förebyggandet av skadlig inverkan på mänskliga rättigheter som sker i samband med utvecklingsprojekt, till följd av inkluderingen av affärsbanker, görs beroende av banksektorns förståelse för hur ett ansvar för mänskliga rättigheter förhåller sig till deras finansieringsverksamheter och kundrelationer. Den rådande missuppfattningen hos affärsbanker avseende detta ansvar motverkar följaktligen förebyggande åtgärder till skydd för mänskliga rättigheter och ökar behovet av möjligheterna till ansvarsutkrävande. Individer som strävar efter vedergällning för projektrelaterade människorättskränkningar som påförts dem eller deras samhällen till följd av utvecklingsprojekt, hindras vanligtvis av den immunitet som internationella organisationer besitter under internationell rätt, när ansvar utkrävs från den internationella finansinstitution som genom sin finansiering har möjliggjort den privata aktörens genomförande av projektet. I avsaknad av tillgängliga regionala rättsliga instanser eller internationella domstolar där ansvar för människorättskränkningar av internationella organisationer kan utkrävas, är det upp till nationella domstolar att ta itu med och lösa denna rådande konflikt. Den senaste utvecklingen i nationella domstolar i USA, tyder på en ökad möjlighet att stämma internationella finansinstitut. Likväl kvarstår ändock tvivel om nationella domstolar är en lämplig plats för projektberörda personer att söka vedergällning. Mycket återstår till ett tillfredsställande skydd av mänskliga rättigheter inom företagande, eftersom företag alltjämt avsiktligt håller sig borta från en terminologi som erkänner "mänskliga rättigheter" och som innebär faktiska och juridiskt bindande skyldigheter. Ett ihållande fokus på företagande och mänskliga rättigheter och ”mjukare” ansvarsformer, härrörande från privata och bolagsstyrda initiativ (private and corporate governance initiatives) som i sin tur kan leda till ”hårdare” resultat, förblir alltså relevant, om inte avgörande, när det gäller att söka vägar till vedergällning för projektberörda individer och samhällen, eftersom det framhäver ett tankesätt avseende risker i förhållande till människor och inte företag.