En studie i visuell kommunikation : applicerad på Linnés Orangeriträdgård

Abstract: Detta är ett examensarbete som behandlar begreppet Visuell Kommunikation. Ämnet har begränsats genom att denna uppsats främst ta upp kommunikationsformen ur en landskapsarkitekts perspektiv. Examensarbetet är uppdelat i två delar; Del I är en litteraturstudie; Del II är en applikation. Det övergripande syftet med detta arbete är att jag vill lära mig hur jag kan sälja in mina idéer genom att ge dem en intresseväckande, inspirerande och kommunikativ utformning. Jag vill hitta en metod för hur man med ord och bilder framställer information för att den ska nå fram till så många som möjligt. Mitt mål har varit att få min framtida publik att inte kasta mina alster innan de har studerat dem mer ingående. Istället vill jag få dem att bli nyfikna, att läsa och att slutligen ta till sig budskapet. DEL I : LITTERATURSTUDIE Visuell kommunikation är konsten att förmedla ett budskap mellan sändare och mottagare genom bokstäver, bilder och deras form och arrangemang. Ett mycket närliggande begrepp till visuell kommunikation är informationsdesign. Förutsättningen för visuell kommunikation är att någon har något att förmedla. Förmedlaren kan exempelvis vara en enskild person, ett företag eller en förening. Kanalen eller mediet kan till exempel vara en hemsida, en broschyr eller en informationsskylt. Inom detta medium kombineras text och bild så att de får en ordnad form och ett relevant innehåll. Den som förmedlar budskapet vill att det ska väcka uppmärksamhet och intresse, samt att det slutligen ska nå fram. Formgivningsprocessen bakom visuell kommunikation täcker in tre grundläggande arbetsområden som måste samordnas för att nå önskad effekt: 1) Typografi är arbetet med textens utformning och arrangemang. 2) Bildhantering handlar om att välja talande bilder till budskapet. 3) Layout är arbetet med att skapa ett arrangemang av text och bild så att budskapet blir tydligt och begripligt. Ett grundläggande kriterie för ett välutformat visuellt budskap är att det måste ha en bärande idé. Det kan handla om att kombinera text och bild på ett humoristiskt och nyskapande sätt. Eller att ha ett genomgående spännande tema eller koncept som omfattar produktionens alla delar. Här följer några utmärkande kriterier för en bra idé: • den skapar omedelbar uppmärksamhet • den ger mottagaren en aha-upplevelse • den skapar känslor som glädje, längtan, lust och sympati • den är nästan alltid enkel och tydlig • den går att använda om och om igen DEL II: APPLIKATION I denna del testas - eller appliceras - de teorier som just har studerat på ett verkligt fall. Den skapar också en möjlighet att ytterligare ifrågasätta källorna; Är deras råd de enda rätta eller finns det fler möjligheter? Eller har de rent ut av fel på någon punkt? I applikationsdelen har jag utformat informationsskyltar till en offentlig trädgård i 1700-talsstil som anlagts för att hedra vetenskapsmannen Carl von Linnés 300-årsjubileum - Linnés Orangeriträdgård. Skyltarna kommer att möta en stor och spridd publik med olika bakgrund och i alla åldrar. Definierar man målgruppen blir det enligt litteraturstudien enklare att hålla sig på en lagom nivå så att alla mottagare förstår och får den information de efterfrågar. I detta fall var målgruppen mycket stor och budskapet riskerade därför att bli karaktärslöst. Det ställdes alltså stora krav på både tydlighet och originalitet. En klok strategi för att kontrollera att man verkligen förmedlar det man vill säga är att definiera kärnbudskapet i en enda mening. Mitt kärnbudskap löd: Linné var en oerhört fascinerande människa och en enastående vetenskapsman. För att skapa ett karaktärsfullt innehåll valde jag ut information genom att utgå ifrån vad jag personligen tyckte var spännande och intressant. Ordet kongenialitet var något jag tog fasta på från litteraturstudien. Detta innebär att något passar in i sitt sammanhang – con genius – ett med anden. För att uppfylla kongenialitet krävs det en noggrann analys av budskapet samt att tolka vad läsaren förväntar sig. Fenomenet kan användas på två sätt inom visuell kommunikation; 1) Vid uppfylld kongenialitet får man oftast ett respektingivande och trovärdigt resultat. 2) Att medvetet inte uppfylla kongenialitet kan vara en oerhört effektiv metod för att skapa uppmärksamhet och provokation. Under arbetet förstod jag verkligen vikten av att använda sig av ett fungerande helhetskoncept. Jag ville skapa skyltar som kändes kongeniala och lättlästa. De är utformade med en lågmäld och elegant design för att passa in i trädgårdens karaktär. Skyltställningarna ser ut som riktigt gamla böcker i brunt skinn och med guldkantade sidor. Även layouten är upplagd för att efterlikna utseendet från en gammal bok. Jag trodde från början att jag skulle komma fram till ett mer originellt resultat. För att locka publiken trodde jag att skyltarna var tvungna att sticka ut. Men i detta fall är det inte nödvändigt eftersom skyltarna inte konkurrerar med någon annan information. Genom detta uppdrag förstod jag verkligen att det ofta är det enkla som fungerar bäst. RESULTAT I stora drag har jag fått svar på min övergripande frågeställning: Hur framställer man visuell information för att den ska nå fram till så många som möjligt? Jag har allra främst förstått att det inte finns någon universallösning som går att använda om och om igen. Istället krävs det ett kreativt arbete anpassat till varje unikt projekt. Jag har inte fått bara ett utan flera samlade svar som, applicerade och kombinerade på rätt sätt, kan vara till stor hjälp i mitt kommande yrkesutövande. Jag har helt klart förbättrat oddsen för att mina framtida idéer ska bli presenterade på ett intresseväckande, inspirerande och kommunikativt sätt.