Stenmuren i odlingslandskapet : en attitydundersökning

Abstract: Målet med min undersökning är att besvara frågorna ”Hur påverkar stenmuren produktionen i det moderna lantbruksföretaget?” och ”Hur har lagstiftningen som berör kulturelement förändrats?”. Syftet med uppsatsen har varit att undersöka hur stenmuren uppfattas i odlingslandskapet.Storskiftet 1857, enskiftet 1807 och laga skifte 1827 förändrade jordbrukets medeltida struktur och sedan dess har utvecklingen gått mot allt färre men större brukningsenheter. Stenmurarna kom till i samband med skiftesreformer då gårdarna flyttades ut från byn för att få hela sin areal samlad kring ett gårdscentrum. Det är oftast dessa stenmurar som idag upplevs som odlingshinder i det moderna jordbruket då gamla ägogränser numera finns inom gården genom förvärv av grannfastigheter. Ett ekonomiskt lönsamt jordbruk innebär ofta en allt större brukningsareal, rakare skifteskanter och i viss mån en mer ensidig produktion när det gäller val av gröda. Om de biologiska och kulturella värdena ska bevaras i det rationella jordbruket så måste det finnas sätt att kombinera vården av det äldre odlingslandskapet med den moderna produktionen. Stenmuren uppfattas som ett odlingshinder i de fall då muren skapar kilar, minskar tillgängligheten och effektiviteten. Den främsta fördelen med stenmurar är den biologiska mångfalden, i första hand med tanke på pollinerande insekter men även som habitat för fältvilt.I arbetet med min undersökning har jag använt mig av öppna intervjuer, så kallad halvstrukturerad forskningsintervju, med fokus på informanternas perspektiv kring mitt ämnesval. Samtliga elva informanter är verksamma runt Möreslätten och i Kalmar. Jag har i möjligaste mån valt två generationer för att få ett lite större perspektiv på verksamheten och har medvetet valt gårdar med olika produktionsgrenar; mjölk, slaktgris och växtodling. Nio informanter är jordbrukare och två är tjänstemän från Länsstyrelsen i Kalmar respektive Hushållningssällskapet, Kalmar.Samtliga informanter påpekade vikten av den biologiska mångfalden, men hänvisade också till den relativt småbrutna landskapsbilden på Möreslätten som källa till ett varierat odlingslandskap. Inställningen till stenmurar i odlingslandskapet har trots allt förändrats över tid, idag kan man se flera värden kopplad till den och inte bara som ett odlingshinder att irritera sig över. Det är ingen som strävar efter att få ta bort samtliga stenmurar, men som företagare vill man kunna bestämma själv över sina möjligheter. Dagens lagstiftning skyddar stenmurar för den biologiska mångfaldens skull och inte ur något annat perspektiv. Hägningsanordningar har reglerats i lag ända sedan medeltiden och har förmodligen modifierats allt eftersom det funnits behov för det. Lagstiftningen 1857 visar en sådan förändring då de som höll betesdjur blev skyldiga att stängsla in betesmarken istället för att som tidigare, hägna in åkermarken för att hålla djuren utanför.