Sätt staden i rörelse! : stadsplanering för främjande av vardagligt motionerande

Abstract: I denna uppsats undersöks hur planeringen och utformningen av städerna påverkar invånarnas vardagliga motionerande. Syftet med uppsatsen är att belysa behovet av en målmedveten samhällsplanering som avser att främja vardaglig fysisk aktivitet och motionerande i stads-miljö. Ett vidare syfte är att bidra med nya kunskaper om vilka planeringsaspekter som påver-kar människors vardagliga motionerande i staden, så att detta i framtiden ska kunna bidra till att utforma nya underlag och riktlinjer för motionsfrämjande stadsplanering. Idag är en stor del av Sveriges befolkning alldeles för fysiskt inaktiv och stillasittande vilket markant ökar riskerna för en rad allvarliga sjukdomar och hälsotillstånd, och som i sin tur medför enorma kostnader för sjukvård och arbetsbortfall. Att stimulera till ökat vardagligt motionerande är ett effektivt sätt att komma till rätta med detta utbredda folkhälsoproblem, vilket även regeringen framhållit som ett högt prioriterat mål. För att lyckas med detta krävs dock att städerna planeras och utformas för att främja det vardagliga motionerandet. I uppsatsen framkommer det att människors vardagliga motionerande i hög grad påverkas av hur städerna planeras och utformas. Av de många olika aspekter som beskrivs ligga till grund för detta framkom fem stycken aspekter som särskilt viktiga: tillgång till parker och grönom-råden, tillgång till idrotts- och träningsanläggningar, vackra och estetiskt tilltalande miljöer, trafik- och vägmiljöers påverkan och upplevelsen av trygghet och säkerhet. Dessa fem aspekter undersöktes vidare och visade sig ha stor påverkan på människors vardagliga mot-ionerande i staden. Det är dock viktigt att inte behandla dessa fem aspekter som separata, utan att se dem som samverkande. I dagens stadsplanering beaktas förvisso de olika motionsfräm-jande aspekterna, men det saknas en tydlig sammanhållen strategi för att främja vardagligt motionerande. Genom att urskilja och belysa motionerande som ett eget viktigt område i stadsplaneringen, och genom att öka forskningen om den byggda miljöns påverkan på olika fysiska aktiviteter, kan man förhoppningsvis lyfta upp denna fråga på planeringsagendan i framtiden. Då det sedan länge är bevisat att vardaglig motion är ett effektivt sätt att komma tillrätta med den ökade ohälsan i samhället, och då det idag finns gott om forskning som påvi-sat att det med relativt enkla planeringsgrepp går att främja ökat motionerande i städerna, är det på tiden att detta uppmärksammas mer i planeringen av framtidens städer. För att uppnå målet med uppsatsen och för att besvara frågeställningen genomfördes en litte-raturstudie, vilken även låg till grund för en enkätundersökning i vilken 41 deltagare bidrog med information om hur de fem särskilt viktiga planeringsaspekterna påverkade deras mot-ionerande i staden. Resultatet från litteraturstudien och enkätstudien analyserades och pro-blematiserades senare i en avslutande del som avsåg att diskutera hur man i framtiden kan planera för att främja motionerande i staden.