Toxoplasma gondii : olika genotypers förekomst vid klinisk sjukdom

Abstract: Toxoplasma gondii är en intracellulär, zoonotisk parasit med förmågan att infektera i stort sett alla varmblodiga vertebrater, medan endast kattdjur kan fungera som huvudvärd. Parasiten finns spridd hos människor och djur över hela världen. Vid symptomatisk infektion med T. gondii ses en varierande klinisk bild. Kongenitalt överförd smitta leder potentiellt till abort eller neonatal infektion. Allvarlig systemisk/generaliserad sjukdom ses framförallt hos immunsupprimerade individer medan okulär toxoplasmos oftast ses som en progressiv sjukdom hos kongenitalt smittade barn eller efter förvärvad infektion hos immunkompetenta individer. Vilken klinisk bild som utvecklas tros bl.a. bero på vilken T. gondii-genotyp som är inblandad. Idag finns de tre klassiska genotyperna I, II och III utbredda över norra halvklotet medan ett stort antal atypiska genotyper dominerar i andra delar av världen, framförallt i Syd- och Centralamerika. För olika genotyper av T. gondii anses populationsstrukturen vara klonal, det vill säga en låg genetisk diversitet uppvisas mellan de olika typerna. De olika genotyperna anses vara förknippade med olika virulensgener. Genotyp I har visat sig vara patogen i möss medan genotyp II och III är avirulenta. Skillnaden i patogenicitet antas bero på olika uttryck av virulensfaktorer. Virulensen i möss för de atypiska genotyperna är inte lika noggrant fastställd. Genotyp I har setts orsaka sjukdom hos människa i flertalet fall, men har inte dokumenteras från fall av klinisk toxoplasmos hos djur. I de fall människa drabbats har symptombilden varierat. Tecken på okulära, systemiska samt kongenitala skador har setts. Genotyp II ses orsaka sjukdom i de flesta undersökta fall av klinisk toxoplasmos. Genotypen har satts i samband med både systemiska och okulära symptom hos människa samt setts i fall där infektionen varit kongenitalt överförd. Det är även den genotyp med högst förekomst bland djur med klinisk sjukdom. Förekomsten av genotyp II är därtill hög även bland kroniskt infekterade djur utan kliniska symptom. Genotyp III är en av de vanligast förekommande genotyperna bland viltlevande djur men orsakar sällan sjukdom. Endast några enstaka fall hos djur har dokumenterats samt några få fall av klinisk manifest sjukdom hos människa. Avseende vad som ligger bakom att olika genotyper orsakar sjukdom i olika djurarter och varför det skiljer sig åt mellan olika geografiska platser kräver mer undersökningar. Utifrån denna litteraturstudie kan dock sägas att utav de klassiska genotyperna kan genotyp II anses vara vanligast förekommande vid klinisk sjukdom hos människa och djur, medan genotyp I även orsakar sjukdom hos människa. Genotyp III verkar framförallt endast förekomma i kroniskt infekterade individer och orsakar sällan klinisk toxoplasmos. För alla genotyper, inklusive de atypiska, behövs fler studier för att helt kunna säkerställa någon koppling till klinisk sjukdom.