Ekologisk produktion : ekologisk växtföljd med ekonomiska aspekter

University essay from SLU/Dept. of Biosystems and Technology (from 130101)

Abstract: Detta arbete är en förstudie inom området att hitta en hållbar ekologisk växtföljd som ekonomiskt kan konkurrera med en konventionell odling. Målet med denna studie är att undersöka om det finns en möjlighet att få samma ekonomi på en KRAV‐certifierad växtodlingsgård som på en konventionell växtodlingsgård. Intresset av att ställa om till en KRAV‐certifierad produktion ökar genom att viktiga växtskyddsmedel mister sina godkännande på grund av miljö‐ och hälsofara och därför inte får användas längre, dessa ersätts inte i samma takt utav nya vilket försvårar den konventionella odlingen. Regeringen har även satt ett mål till år 2030 att 30 % av den svenska jordbruksmarken skall vara omlagd till certifierad ekologisk produktion. Därav finns det ett stort intresse att finna en KRAV‐certifierad växtföljd som är ekonomisk försvarbar med ett miljömässigt tänk där kvävefixerande‐ och gröngödslingsgrödor ingår. I en KRAV‐certifierad produktion är baljväxter som kan tillgodose sig själva med kväve ur luften viktiga grödor. Att enbart odla spannmål kan skapa problem eftersom kvävebehovet är högt vilket ofta leder till fosforövergödsling. I den KRAV‐certifierade odlingen får endast organiska gödselmedel användas och då många organiska gödselmedel förutom innehåller fosfor är kvävefixeringen hos baljväxterna ett måste. En balans mellan bortförsel och tillförsel av fosfor måste finnas och mängden fosfor som får övergödslas beror på vilken P‐AL klass jorden har, det finns även en maxgiva av fosfor på totalt 22 kg per hektar och år, fördelat på hela arealen under en 5‐års period. Genom att variera baljväxter och spannmål drar man nytta av kvävet som baljväxterna binder ur luften vilket leder till att mindre mängder kväve måste tillföras med gödsel och därmed tillförs även mindre mängd fosfor. Skördesiffrorna är tagna från Tosterups Gård AB därefter har avdrag på skörden gjorts utefter en procentsats hämtad från SCB , där de har jämfört skördesiffror från ekologiska och konventionella lantbrukare år 2015 och sammanställt dessa för att påvisa skördeminskningen vid omställning till ekologisk odling. Studiens beräkningar och undersökningar har gjorts på tio olika grödor. Dessa grödor har inte något större behov av specialmaskiner. Insamling av information från lantbrukare, rådgivare, säljare har skett genom telefon, mejl, undersöka hemsidor och studiebesök. Vid sammanställningen av olika förfruktsvärden, regelverket som KRAV har och med olika växtföljdsjukdomar i åtanke blev den slutgiltiga växtföljden vårkorn, vitklöver, raps, höstvete, åkerbönor, havre och gröngödsling. Finns det någon ekonomisk lönsamhet för en växtodlingsgård att lägga om till ekologiskt? Med den växtföljden som tagits fram finns det möjligheter till en omläggning med ekonomisk lönsamhet, det som dock ska beaktas är att inga beräkningar om skördebortfall har gjorts.

  AT THIS PAGE YOU CAN DOWNLOAD THE WHOLE ESSAY. (follow the link to the next page)