Skattning av slutavverkade- samt slutavverkningstillåtna skogars kapitalförräntning : med avseende på ägargrupp, trädslag, landsdel och huggningsklass

Abstract: Förräntning är ett mått som vanligen anges i procent och talar om hur mycket ett investerat kapital växer i förhållande till dess storlek och tid. Den ekonomiska teorin säger att alla investeringar som ger en högre förräntning än en alternativ placering av kapitalet ska genomföras. Genom att skatta kapitalförräntning för ett flertal bestånd och jämföra dessa mot varandra kan hög lönsamhet uppnås genom att prioritera bestånd med låg kapitalförräntning till slutavverkning. Oavsett om ekonomisk lönsamhet är det främsta målet för en skogsägare eller inte så är det en viktig faktor i brukandet av skogen. Syftet med denna studie är att undersöka • vid vilken kapitalförräntning skog slutavverkas i Sverige • vilken kapitalförräntning den svenska slutavverkningstillåtna skogen har • om kapitalförräntningen skiljer sig åt mellan skog som slutavverkas och slutavverkningstillåten skog. Kapitalförräntningen har beräknats genom att använda en funktion för skattning av skogsbestånds kapitalförräntning. Indata består av uppgifter från Riksskogstaxeringens provyteinventering och statistisk analys i form av Anova-test har utförts för att jämföra medelvärden av olika gruppers kapitalförräntning. Studien visar att svenska skogar i genomsnitt slutavverkas vid en kapitalförräntning på 3,19 %. Slutavverkningstillåten skog har en kapitalförräntning på 3,29 % vilket indikerar att skog slutavverkas oberoende av dess kapitalförräntning.