Hybridspenatfröodling : en undersökning av odlingsförutsättningar, risker och potential inom spenatfröodling i Sverige

Abstract: Försäljningen av färsk spenat ökar i världen idag, främst på grund av den ökade efterfrågan av den så kallade “baby leaf” spenaten, vilket är små späda blad som ofta säljs i färdiga salladspåsar. Fröerna som används till odling av baby leaf är i huvudsak hybridfrön då dessa ger en frodigare och jämnare gröda i jämförelse med vanliga linjesorter. Odlingen av hybridspenatfrö sker idag till stor del i vårt grannland Danmark som 2017 stod för ca 80 % av världsproduktionen. Södra Sverige har liknande odlingsförutsättningar och klimat som Danmark, vilket gör denna gröda till ett intressant alternativ till de traditionella “bulk” grödorna som till exempel spannmål. Odling av hybridspenatfrö finns redan i Sverige men i mycket liten skala. Då det finns mycket begränsad information om spenatfröodling och hur den bedrivs i Sverige var syftet med detta arbete att bidra med lättillgänglig information om hybridspenatfröodling för svenska lantbrukare. Intervjuer genomfördes med fem odlare i Skåne som beskrev de praktiska momenten i odlingen. Frågeställningarna behandlade även varför de började med odlingen och vad de tror om branschens framtid. Odlarna fick dessutom uppskatta sina insatser och arbetstid i odlingen för att kunna jämföra lönsamheten i odlingen med mer etablerade frögrödor som rödklöver. Utöver detta genomfördes litteraturstudier inom ämnet för att få en vetenskaplig grund i arbetet. Resultatet presenteras i form av en sammanställning av alla intervjuer där svaren delats upp efter de olika momenten i odlingen. Intervjuerna pekar på att hybridspenatfrö är en odling som kräver mycket tid och uppmärksamhet. Hos alla odlare genomfördes kemisk bekämpning mot svamp, ogräs och ibland insekter vilket motsvarar insatser mellan 6-9 gånger per säsong och handrensning av ogräs en gång per säsong. Lönsamheten i spenatfröodling är bra, kalkylerna har visat ett överskott på 11 000 kr till 16 000 kr. Intervjuerna har dock visat att alla odlare har mer än ekonomiska incitament för att bedriva denna odling. Odlarna tycker att spenatfrö är en spännande gröda som ger en större utmaning att odla i jämförelse med till exempel spannmål. Variationen på skördarna kan vara mycket stor, odlarna berättar om siffror från 500 kg/ha ett dåligt år till 2900 kg/ha ett bra år. Spenaten påverkas mycket av årsmånen och bör anses som en ”högriskgröda”, med stor potential om odlingen lyckas. I litteraturstudien togs jordsmittor upp som ett av de största hoten mot odlingarna i USA, vilken är den näst största producenten av hybridspenatfrö i världen. Där är bristen på frisk jord som det inte tidigare odlats spenat på, ett mycket stort problem. Sverige har förhållandevis friska jordar där växtföljdsjukdomar från tidigare spenatodling är minimal. Här finns också långa dagar med många timmars dagsljus, vilket krävs för att frösättningen skall stimuleras. Det borde alltså finnas mycket goda förutsättningar att utöka hybridspenatfröodlingen i Sverige.