En jämförelse av ekonomisk avkastning vid renskötselanpassat skogsbruk för Vilhelmina norra sameby

Abstract: På grund av det markutnyttjande som bedrivs på stora delar av Sveriges skogsmarkareal finns det stort utrymme för eventuella intressekonflikter mellan markägare och samer. Problemet har existerat under lång tid men har i takt med den intensifiering som påbörjades under seklets mitt har kommit att innebära större problem för rennäringen. Dock har det skett en förbättring under senare år i och med införandet av Rengis och Renbruksplaner. Problematiken i frågan ligger till största del i hur mycket tillgängligt vinterbete det finns för renarna då det oftast är detta som är den begränsande faktorn. Detta arbete har inriktat sig på att göra jämförelser mellan olika skötselprogram på avdelningar inom Vilhelmina norra sameby vinterbetesområde. Skötselprogrammen är utformade med Heureka Beståndsvis och riktlinjer från SSR policyprogram. Efter våra analyser kan vi konstatera att en anpassning till renanpassat skogsbruk från de skötselformer som bedrivs idag kommer att innebära en mindre ekonomisk förlust för skogsbruket. Detta delvis på grund av de långa omloppstiderna för den renanpassade skötseln men även på grund av hårda röjningar med låga stamantal och sämre medeltillväxt under omloppstiden som följd. Även om anpassningen till rennäringen skulle komma att innebära en förlust för skogsbruket så är förlusten enligt våra körningar inte så omfattande att den inte skulle vara genomförbar, det optimala skulle vara en kompromiss mellan de två olika skötselmålen där marklavar bevarades vid avverkning genom en skonsam markberedning.