Intresset för lövplantor hos Södra skogsägarnas medlemmar i Oskarströms verksamhetsområde

Abstract: Lövskogarna var för 200 – 300 år sedan överexploaterade i södra Sverige och förekommer idag främst i mindre och fragmenterade områden. Efterfrågan på barrsågtimmer från industrierna steg och på de tidigare lövbevuxna markerna planterades istället gran och tall. Detta resulterade i att lövträden aktivt började rensas bort med herbicider som t.ex. Hormoslyr. Idag har lövträden en större betydelse i skogarna och framtiden ser mer positiv ut tack vare t.ex. certifieringar, ny teknik, biologisk mångfald, rekreation och ur en klimatsynpunkt. Den positiva trenden syns hos markägare då fler värnar om lövträden och i olika utsträckning väljer att satsa på dem. En tydlig indikator är den ökade försäljningen och en högre efterfrågan av lövplantor, som bl.a. setts hos Södra skogsplantor. Syftet med studien är att undersöka de främsta faktorerna som styr intresset hos markägare till att plantera lövträd, och hur skogsinspektorerna upplever intresse för lövträd bland markägarna. Undersökningen har utförts genom litteraturstudier, en enkätundersökning riktad till markägare samt intervjuer med markägare och skogsinspektorer. Enkätundersökningen och intervjuerna riktade sig till Södra skogsägarnas medlemmar som beställt lövplantor från Södra skogsplantor. Skogsinspektorerna som intervjuades var verksamma vid Södras verksamhetsområde i Oskarström. I litteraturstudien söktes relevant information om lövträd och lövplantor huvudsakligen i databasen Primo. Enligt resultatet från enkäten och intervjuerna var de främsta anledningarna till att markägarna valt att plantera lövplantor natur- och landskapsvård samt klimatpåverkan. Anledningen till att det är viktigt för markägarna med lövträd handlar bland annat om en förhoppning att lövinblandningen skapar en skog som är mer beständig mot storm, torka, rotröta etc. Andra faktorer som visade sig ha stor betydelse var ståndortsanpassning, miljöhänsyn, produktionsmål, rekreation och nyfikenhet. I de flesta fall planterades det triviallöv följt av en något lägre mängd ädellöv. Trädslagsvalet berodde på vilka mål markägarna hade och hur de ställde sig till ädellövslagen där vissa var för och andra emot. Stödet som ges från skogsinspektorerna i frågan om anläggning av lövskog upplevdes enligt markägarna olika. I vissa fall var bara granen intressant och i andra fall upplevdes ett fullt stöd och stort intresse för lövplantor. Det man kan konstatera är att markägarna är mer benägna att tänka på miljön och hur de kan förhindra framtida skador till följd av klimatförändringar. Valet att plantera lövträd är främst beroende av markägarens eget intresse och delvis en generationsfråga där den yngre generationen generellt är mer positiv. De hinder som finns för en ökad lövandel är att det är viltbegärligt, kostsamt att anlägga och arbetsintensivt, vilket troligen gör att många avstår. En annan viktig del är att det finns en stor kunskapslucka gällande dels hur lövskogen ska skötas, och dess egenskaper och möjligheter inom industrin. Spridningen av den kunskap som finns går också långsamt. Detta gör att valet hamnar på att plantera gran i stället för lövträd. Skogsägare ansåg dock att det är viktigt att se till hela perspektivet i sitt skogsbruk och därför sprida sina risker för en hållbar framtid, men framför allt att öka kunskapen om lövträd och sprida den till andra.