Reproduktion och kalvobservationer hos älg i norra Småland

Abstract: För att förvalta en älgstam på ett bra sätt krävs information om älgstammens sammansättning. År 2012 infördes en ny älgförvaltning som är ekosystembaserad och adaptiv. För att få en överblick över älgstammens storlek finns olika metoder för basinventering, ex älgobservationer och spillningsinventering. Även utökad inventering som ålderstruktur och reproduktion hos skjutna älgar kan användas. Detta examensarbete är ett fördjupningsarbete om älgars reproduktion i den norra delen av Småland, fokuserat på hondjuren (älgkor och – kvigor). Upphovet till detta arbete var att man i området under ett antal år hade sett en negativ trend vad gäller antalet observerade kalvar per observerat hondjur (kalvobservationer) under jakten. Syftet med arbetet var att undersöka reproduktionsorgan från hondjur för att försöka få en förklaring till det låga antalet observationer av kalv per hondjur i området. Under älgjakten i oktober månad 2012 samlades organ (livmoder med äggstockar samt underkäkeshalva) från 52 fällda hondjur från åtta älgskötselområden i Jönköpings län. Dessutom samlades uppgifter om slaktvikter och i vilket område älgarna sköts. Organen nedfrystes och transporterades till Uppsala där de undersöktes makroskopiskt. Livmodern vägdes, mättes och dess innehåll undersöktes. Prov togs från livmoderhalsen för undersökning om spermieförekomst. Äggstockarna vägdes, mättes och förekomst av folliklar och gulkroppar noterades. Tre djur exkluderades p.g.a. otillräckligt material. I studien ingick därför 49 djur. Resultat från denna studie visade den sammantagna medelåldern hos de skjutna hondjuren från alla områden var 4,0 år, medianåldern 2,5 år och med en variation på 1,5 – 11,5 år. Medelvikten för alla djur tillsammans var 154,3 kg, och variationen mellan 110 – 240 kg. Tofteryd var det älgskötselområde med lägst medelvikt (134,4 kg) och Hylletofta hade den högsta (184,7 kg). Vid undersökning av äggstockarna sågs att 33 av hondjuren hade haft ägglossning, varav 12 stycken hade dubbelovulerat, dvs. avlossat två ägg. Femton djur hade inga gulkroppar i sina äggstockar. Av dessa var tre djur anöstrala kor och 12 stycken var kvigor som inte var könsmogna. Vid statistisk analys sågs ett signifikant samband (p<0,01) mellan slaktvikt och förekomst av gulkroppar i äggstockarna. Medellängden på livmödrarna, alla hondjur inkluderade, var 18,3 cm, hos icke dräktiga kor 21,73 cm, hos könsmogna kvigor 16 cm och hos icke könsmogna kvigor 12,2 cm. Medelvikten på livmödrarna var, alla djur inkluderade, 100,6 g, för icke dräktiga kor 137,39 g, hos könsmogna kvigor 78,2 g och hos icke könsmogna kvigor 26,4 g. Av de 33 hondjuren som hade ovulerat och därmed passerat brunst, sågs hos 20 djur spermier i cervix. Det fanns ett signifikant (p>0,064) samband mellan slaktvikt och betäckning, ju högre slaktvikt desto större chans att hondjuret var betäckt, dvs. att det fanns spermier i cervix. Sex av de 49 undersökta hondjuren var dräktiga. Sammanställning av älgobservationer visade att ett älgskötselområde hade nedåtgående trend (0.75 - 0.65) vad gäller kalvobservationsindex (antal observerade kalvar per observerat hondjur) för de senaste åren medan andra områden låg index på ungefär samma nivå (ca 0.80). I denna studie visade undersökningen av könsorganen från hondjuren inga störningar i reproduktion som kan ge en förklaring till de relativt låga kalvindexen.