Prevalence of mental illness, and the demographic and socio-economic conditions that are associated with the self-rated mental health in an adult population in Sweden : A cross-sectional study

Abstract: Bakgrund: Andelen av den svenska befolkningen som rapporterade psykiska problem har ökat under de senaste decennierna och särskilt de senaste åren, vilket bekräftar betydelsen av att monitorera den psykiska hälsan i befolkningen. Syfte: Att undersöka förekomsten av psykiska problem i en population av svenska vuxna, och att analysera de oberoende sambanden mellan de demografiska och socioekonomiska förhållandena och mellan självskattat psykiskt välbefinnande och psykisk påfrestning. Metod: Studien baseras på den senaste undersökningen Liv och Hälsa (2022) som hade 35 169 deltagare av båda könen och från 55 kommuner i Mellansverige. Deskriptiv statistik användes för att besvara den första forskningsfrågan. Binära logistiska regressionsanalyser gjordes för att besvara den andra forskningsfrågan. Resultat: Kvinnor rapporterade sämre resultat för alla mentala variabler. Unga deltagare (18–29) inom varje kön rapporterade de högsta andelarna för de diagnostiserade problemen, för att ha psykisk påfrestning och inte ha bra psykiskt välbefinnande och för de allvarliga symtomen av nästan alla psykiska problem. Faktorer som var starkt och oberoende associerade med psykisk påfrestning och psykiskt välbefinnande var: Att ha blivit förringad under de senaste tre månaderna, att sakna socialt stöd och att sakna ett förvärvsarbete. Slutsats: Intressenter bör ägna mer uppmärksamhet åt kvinnors och ungas psykiska hälsa och åt de demografiska och socioekonomiska förhållandena som potentiella områden för intervention och förebyggande insatser. Mer forskning rekommenderas för att förbättra kvinnors och ungas psykiska hälsa och för att få en bättre förståelse av faktorerna som associeras med psykisk hälsa.