Dagvatten och urbana ekosystemtjänster på bostadsgården : en platsanalys av Woodhouse Rosendal i Uppsala

Abstract: Den kontinuerliga klimatförändringen resulterar i mer frekventa och intensiva skyfall. Framåt år 2100 förväntas Uppsala ha en ökad årlig medelnederbörd på 20–30 procent. Uppsala har planerat att öka antalet bostäder och utöka stadsdelar för att bemöta sin befolkningsökning. Därmed urbaniseras, förtätas och hårdgörs större områden. Dessa utbredda hårdgjorda ytor utan förmåga att infiltrera dagvatten, i kombination med överbelastade dagvattenledningsnät, leder till kraftigare översvämningar med både ekonomiska och hälsofarliga konsekvenser. För att reducera skyfallens konsekvenser i staden behöver omhändertagandet av större volymer dagvatten implementeras i den urbana miljön. Som respons har flera regler och rekommendationer tagits fram om hur nybyggnationer ska eller kan utformas för att omhänderta dagvatten. Bostadsgårdar kan exempelvis gestaltas med multifunktionella lösningar, som utöver hanteringen av dagvatten innehåller ekosystemtjänster som kan tillföra upplevelse-, hälso-, och rekreationsvärden till gården. Denna uppsats granskar bostadsgården vid Woodhouse Rosendal i Uppsala och identifierar platsens dagvattenlösningar och urbana ekosystemtjänster, samt hur vida utformningen följer regler och rekommendationer. Arbetet undersöker urbana ekosystemtjänster, urbaniseringens och framtidsklimatets effekt på Uppsala, bostadsgårdars historia, roller och begränsningar, samt öppna vattenanläggningars risker och hur de kan anpassas för att undvika olyckor. Stort fokus läggs på bostadsgårdens öppna dagvattenlösning i form av en regnbädd. Studien har genomförts med hjälp av en dokumentöversikt, där jag granskat platsens planritningar, en litteraturöversikt, där ämnesrelaterad litteratur granskats, samt platsanalys. Platsanalysen genomfördes med två besökstillfällen på bostadsgården och dokumenterades i form av fotografi och anteckningar. Platsanalysen följer upp vilka dagvattenlösningar och urbana ekosystemtjänster som finns på bostadsgården, samt bostadsgårdens fyra roller utifrån Eva Kristenssons teorier. Resultatet visar att bostadsgården utformats efter alla regler, men undviker flera rekommendationer. Den har inkluderat flera sorters dagvattenlösningar och ekosystemtjänster men har en begränsad rymlighet med få användningsområden. Konklusionen visar en klar otydlighet vad en bostadsgård faktiskt är och att de regler som finns kring bostadsgårdars utformning är för öppna för tolkning.