Cellulosabaserade textiler : en kartläggning av förädlingskedjan och utvecklingsprojekt

Abstract: Den svenska skogsindustrin är i behov av förnyelse och förändring och inom modeindustrin pågår ett ständigt arbete med miljöförbättringar och socialt ansvarstagande. Dessa två aktiviteter har en gemensam framtid i form av den cellulosabaserade textilen. I dagens samhälle har höga energipriser och ökat miljömedvetande skapat intresse för en ny ekonomi - bioekonomin. I bioekonomin är bioraffinaderier en grund - en anläggning som har en integrerad produktion av produkter med biomassa som råvara. Bioraffinaderier blir ett allt intressantare alternativ då både bränsle, kemikalier och fibrer kan tillverkas, bland annat massan som blir textilfibrer, dissolvingmassa. Det huvudsakliga målet med bioraffinaderier är att öka råvarans värde ytterligare genom produktion av olika typer av biobaserade produkter. Efterfrågan på textiler förväntas framöver att öka, då ökat välstånd i utvecklingsländer har lett till en stor medelklass som också kommer att vilja konsumera textiler. Denna ökande textilkonsumtion i kombination med en stagnerande bomullsproduktion kommer att leda till ett så kallat fibergap: produktionen understiger efterfrågan. Någon fiber måste kunna tillfredsställa denna ökade efterfrågan. Mode- och skogsindustrierna ser den cellulosabaserade fibern som en lösning. Syftet med detta examensarbete är att undersöka och kartlägga den cellulosabaserade textilens förädlingskedja, samt att överblicka de pågående forsknings- och utvecklingsverksamheter som berör den cellulosabaserade textilen i Sverige. Detta därför att allt eftersom området började undersökas inför denna studie stod det klart att det saknas en del grundkunskap om den cellulosabaserade textilens förädlingskedja och om den cellulosabaserade textilfibern. Förädlingskedjan, innovation och innovationsnätverk är de teorier som använts i studien, och de kompletterar varandra i arbetet med att besvara uppsatsens frågeställningar. Studien består av två delstudier med två olika datainsamlingsmetoder: dels en kartläggning av forskningsprojekt genom kvalitativ litteraturstudie, samt en delstudie som består av kvalitativa intervjuer. Undersökningarnas resultat presenteras utefter ämnesområde, likaså analysen. Studiens främsta slutsats är att det behövs en ökad förståelse för hela förädlingskedjans huvudmoment, vilket krävs för att skapa en verkligt hållbar och miljövänlig textilfiber. Forskningen har kommit långt men det krävs mer, och ekonomiska investeringar behövs i framtiden men vilka som ska ta dem är oklart. En ordlista finns före inledningen för att tydliggöra branschspecifika termer som används genom arbetets gång.