Genetisk analys av prestationsdata hos connemaraponnyn

Abstract: I Sverige har man använt och avlat connemaraponnyers sedan 1960-talet och det är idag en populär ridponny inom flertalet grenar. Det finns ett intresse bland uppfödarna för prestationsavel men det saknas studier av prestationsegenskaper hos rasen. Syftet med denna studie var att analysera insamlad statistik om prestationsegenskaper hos connemaraponnyn i Sverige för att skatta arvbarheter och korrelationer och utvärdera hur användbar informationen kan vara i framtida avelsarbete. Materialet bestod av bedömningsresultat för 309 ponnyer som deltagit i treårstest, 598 ponnyer som deltagit i kvalitetsbedömning och livstidsresultat för 1102 ponnyer som tävlat i disciplinerna dressyr, hoppning och/eller fälttävlan. Härstamningsfilen var av bra kvalitet och medeltalet för koefficienten för härstamningens fullständighet var 0,82 för alla ponnyer i filen. Skattningar av genetiska parametrar gjordes med BLUP djurmodell. Eftersom materialet var litet, framför allt för treårstest och fälttävlan, blev en del parametrar inte signifikant skattade och alla analyser konvergerade inte. Arvbarheterna var medelhöga och varierade mellan 0,26 (hoppteknik) och 0,50 (typ) för treårstest, mellan 0,18 (totalpoäng exteriör) och 0,37 (trav under ryttare) för kvalitetsbedömning samt mellan 0,31 (dressyr) och 0,35 (hoppning) för tävlingsegenskaper. Inom treårstest skattades starka positiva genetiska korrelationer mellan hoppteknik och temperament för hoppning (0,98), mellan huvud-hals-bål och extremiteternas korrekthet (0,86) samt mellan typ och trav vid hand (0,72). Inom kvalitetsbedömning skattades starka korrelationer mellan olika gångarter bedömda under ryttare (0,87 mellan trav och galopp och 0,63 mellan skritt och trav) samt mellan galoppbetyget och de båda hoppegenskaperna (0,69-0,87). Mellan motsvarande egenskaper bedömda i treårstest och kvalitetsbedömning skattades starka genetiska korrelationer mellan trav vid hand och trav under ryttare (0,90) och mellan skritt vid hand och skritt under ryttare (0,78). Analyserna mellan övriga egenskaper konvergerade inte. Samband mellan resultat i unghästbedömning och kvalitetsbedömning och tävling analyserades och ett fåtal signifikanta korrelationer kunde skattas. Livstidsresultat för hoppning hade stark genetisk korrelation till de båda hoppegenskaper bedömda i kvalitetsbedömning (0,63-0,69). Galopp under ryttare bedömt vid kvalitetsbedömning hade ett positivt samband med livstidsresultat i dressyr (0,54). Resultatet i denna studie visade att de signifikanta arvbarheterna var tillräckligt höga för att egenskaperna ska kunna användas i en framtida avelsvärdering. De positiva korrelationerna mellan de båda unghästtesten samt mellan kvalitetsbedömning och tävling tyder på att i dessa fall mäts rätt egenskaper för att kunna förutspå framtida prestationer och att alla informationskällor skulle kunna användas i en framtida avelsvärdering. Connemaraponnyn har dock en relativt liten population i Sverige vilket gör att säkerheten vid skattning av arvbarheter och korrelationer inte blir lika hög som för en större population. Mer material behövs för att få fram säkrare skattningar av alla egenskaper. Connemaraponnyn ska kunna användas till sportens samtliga grenar enlig avelsmålet så det är viktigt att korrelationer mellan egenskaper skattas och tas hänsyn till så inte fokus hamnar på enstaka egenskaper. Avelsförbundet bör därför i framtiden uppmuntra så många som möjligt att delta i framtida prestationsbedömningar så som treårstest och kvalitetsbedömningar så att säkrare avelsvärdering kan göras.