SIMULATION AND SKILLS IMPROVEMENT An action research project to improve students’ learning of communication skills in upper-secondary health and social care education

Abstract: Syfte: Uppsatsen undersöker vilka faktorer som möjliggör och/eller förhindrar elevlärande när lärare använder sig av simuleringar på vård- och omsorgsprogrammet. Forskning tyder på att simuleringar är en effektiv metod som gynnar elevers lärande och utveckling i sitt yrkeskunnande (Jossberger et al, 2022; Aarkrog 2018; Leibring, 2015). Läroplanen och styrdokumenten understryker behovet av utveckling när det gäller kommunikationsförmågor på vård- och omsorgsprogrammet (Skolverket, 2011, 2023). Dessvärre finns det många utmaningar på gymnasieskolor som kan hindra eller försvåra användningen av simulering som didaktisk metod. Förståelse av mekanismerna kring simuleringar leder till en ännu bättre användning och tillämpning av simuleringar på vård- och omsorgsprogrammet. Detta leder till ökad kvalitet på undervisningen, som i sin tur bidrar till fördjupad inlärning hos eleverna. Det kan vara en nyckel till elevers förbättrade kommunikationsförmågor i skolan och på det arbetsplatsförlagda lärandet (APL). Teori: Den teoretiska utgångspunkten är en aktionsforskningscirkel enligt Rönnerman (2012). Ansatsen är praktik-nära och handlar om pedagogiska frågeställningar som uppstår i vardagen. Aktionsforskningen antar ett kritiskt förhållningsätt, där skolans dagliga arbete ifrågasätts för att förbättra verksamheten (Kemmis, 2014, Rönnerman, 2012; Carr & Kemmis; 1986). Teorin om praktikarkitekturer har använts som verktyg för att analysera resultatet, med focus på sägande, görande och relaterande- (Kemmis & Grootenboer, 2008). Metod: Resultat: Aktionsforskning bestående av en arbetsgrupp på sex lärare och en elevgrupp i årskurs ett på vård- och omsorgsprogrammet. Aktionsforskningen i studien följer en aktionsforskningsspiral av planering, aktion, observation och utvärdering (Rönnerman, 2012). Tre olika aktioner används. Aktion ett och två består av simuleringar i en klassrumskontext. Efter varje aktion intervjuades eleverna i par eller i grupp. Alla intervjuer spelades in och transkriberades. Datainsamlingen redovisas i resultatdelen och sedan ytterligare i diskussionsdelen. Under aktion tre skrev elever loggbok under APL-perioden, med en fokusgrupp-intervju i slutet av APL. Elevintervjuerna och loggböckerna analyserades och kodades tematiskt. Resultatet visar att elever upplever simuleringar i skolan som lärorika. De uttrycker sig positivt om simuleringar och ser simuleringar som en god förberedelse inför APL. Däremot spelar graden av autenticitet under simuleringarna stor roll för inlärningen enligt elevers utsagor. Fler simuleringar på vård- och omsorgsprogrammet skulle kunna vara viktiga verktyg för att förbättra kvaliteten, gynna lärandet och förbättra kommunikationsförmågan både på skolan och ute på arbetsplatserna.