Stress vid bedövning av öring (Salmo trutta)

Abstract: Vattenbruk är i Sverige en allt växande marknad med stor potential, både för att bevara sårbara fiskpopulationer och för att producera hållbara animaliska livsmedel. I takt med att fler fiskar odlas för forskning, konsumtion och utsättning ökar behovet av bra och etisk djurhållning. För att minska fiskarnas lidande används bedövningsmedel vid stressande hantering. Hur olika fiskararter reagerar på stress och bedövning varierar och olika bedövningsmedel har olika effekt. Även bedövningen kan orsaka stress. Det krävs forskning för att komma fram till hur fiskarna ska hanteras på bästa möjliga sätt. Denna studie har undersökt hur stressade öringar (Salmo Trutta) blir vid bedövning med bensokain, trikain metansulfonat (MS-222), metomidat och eugenol genom att mäta halter av stresshormonet kortisol i blodplasman. Kontrollbehandlingar med vatten, saltsyra (HCl) och etanol användes för att utesluta att utomstående förhållanden hade effekt på resultatet. Resultatet gav att lågt pH gav högre stress men att det inte fanns något signifikant samband mellan stress och behandling. Enligt denna studie kan inget specifikt bedövningsmedel därför påstås vara bättre än något annat för att minska stress hos öringar. Det återfanns inte heller någon signifikant skillnad i stress mellan bedövade fiskar och de som genomgått kontrollbehandlingar. Ett signifikant samband fanns dock mellan kortisolhalt och när proverna genomfördes. De senare proverna gav högre kortisolhalter. Dessa samband, eller brist på sådant, indikerar att det är hanteringen i sig, mer än behandlingen, som orsakar stressen. Slutsatsen som kan dras är att det är viktigt att hantera fiskarna så lite som möjligt och göra hanteringstiden kortare för att minska stressen.