Det onkolytiska parvoviruset H-1PV : tumörsupprimerande mekanismer

Abstract: H-1 parvovirus (H-1PV) är ett autonomt onkolytiskt parvovirus. Dess naturliga värddjur är råtta, men det kan även infektera andra vertebrater. H-1PV kan tas upp av alla celler men är endast skadligt för prolifererande celler i neonatala djur och tumöromvandlade celler. Vid infektion av tumörceller kan tumörsupprimerande mekanismer genereras. Dessa kan vara direkt cytotoxiska och celldödande, eller indirekta genom att aktivera viralt eller tumörspecifikt immunsvar. Under de senaste två decennierna har många framgångsrika prekliniska studier genomförts men de tumörsupprimerande mekanismerna för H-1PV är ännu långt ifrån klarlagda. Den här litteraturstudien syftar till att beskriva några av de egenskaper och mekanismer som är av betydelse för H-1PVs tumörsuppression. Grundförutsättningen för H-1PVs tumörsupprimerande effekt är dess onkotropism, det vill säga att virusets livscykel gynnas av den cellulära miljön som råder i tumörceller. Vid viral replikation och produktion av virala proteiner induceras cytotoxiska mekanismer. Dessa mekanismer varierar mellan olika celltyper. Exempel på cytotoxiska mekanismer som observerats i H-1PV-infekterade tumörceller är cellcykelarrest, aktivering av kaspaser, ackumulering av reaktiva syreföreningar och ackumulering av lysosomala enzymer. Exempel på H-1PV-inducerad immunförsvarsaktivering är aktivering av dendritiska celler och NK-celler (natural killer cells). Hitintills har H-1PV-forskningen fokuserat på behandlingsmöjligheter för humana tumörer, men då andra däggdjur i likhet med människa saknar tidigare antiviral immunitet för H-1PV och har stora fysiologiska likheter med människan är det inte orimligt att anta att H-1PV kan vara en kandidat för tumörbehandling även inom veterinärmedicinen. Exempel på humana tumörtyper som svarat väl på H-1PV-infektion är glioblastoma multiforme, hepatom, lymfom, melanom, och carcinom i pankreas, bröst, mage, colon och cervix. År 2011 inleddes den första kliniska studien för H-1PV. Den studien pågår ännu och syftar till att studera säkerheten och effektiviteten av H-1PV som behandling mot progressiv glioblastoma multiforme. Den främsta fördelen med H-1PV gentemot befintliga behandlingsalternativ är att H-1PV inte ger några biverkningar. Det finns anledning att tro på H-1PV som ett framtida behandlingsalternativ mot tumörer, men än finns mycket kvar att lära om viruset.