Ekonomiska effekter för verkställande av överenskommelser i samråd : en analys av gemensamt nyttjande av skogsmark mellan skogs- och rennäring i norra Sverige

Abstract: Lavbetesland, med resursen lav i fokus, kan precis som fiskevatten i havet beskrivas som en gemensam resurs, så kallad common pool resources (CPR). Att effektivisera nyttjandet av en CPR leder till att fler kan ta del av den eller att varje part får ut ett högre värde från den. För att kunna maximera effektiviseringen behöver kostnader och intäkter vara kända. Därför är detta examensarbete där jag kartlägger merparten av dessa en viktig del i processen. Lavbeteslandet som CPR nyttjas av både skogsbolag, vilka bedriver skogsskötsel på marken,samt av rennäringen, vilken använder det som betesmark. Skogsbolagens mål med användningen av lavbeteslandet är att maximera volymtillväxten av virke. Rennäringen å sin sida vill upprätthålla en så god lavtillgång som möjligt för att maximera storleken på renhjordarna. Då den svenska staten under 1500-talet förstatligade all mark i Sverige som inte var bebyggd uppstod konflikter med samerna vilka levt i nordligaste Sverige en lång tid utan att ha äganderätt till marken. De stora motsättningarna kom dock först under andra halvan av 1900-talet då mekaniseringen av skogsbruket inleddes. För att möjliggöra fortlevnaden av den samiska rennäringskulturen stiftades lagar vilka gav rennäringen rätten att vid samråd med skogsägarna framföra sina åsikter före större skötselingrepp på dess åretruntmarker. Den lagstadgade rätten har sedermera förstärkts genom friviliga certifieringar. Till följd av samråden uppstår förluster för skogsbolagen genom att brukandet av marken beläggs med restriktioner inom t.ex. gödsling, trädslagsval och avverkningsålder. Detta görs för att minimera skadorna på lavbetet. Skogsbolaget Svenska Cellulosa AB (SCA) har stora markinnehav inom rennäringens åretruntmarker vilka ska samrådas vid större skötselingrepp. Syftet med denna studie är att med hjälp av tidigare överenskommelser via samråd prognostisera, analysera och diskutera utfallet från skogsskötseln givet de restriktioner som läggs på denna samt beräkna och diskutera bortfallet av lav till följd av harvning på SCA distrikt Jokkmokks mark (SCAJ). För att ta reda på de kostnader som uppstår till följd av samråden samlades data över bolagets skogsmarker in samt vilka överenskommelser som gjorts inom samråden de senaste fem åren för att sedan beräkna ut ett medelvärde per år. Även lav på harvad mark mättes för att kunna uppskatta mängden lav som försvinner på grund av harvning inom distriktets skogsbestånd. Den i särklass dyraste restriktionen för skogsbolagen över under de kommande 100 åren kommer utebliven återbeskogning av contorta att bli. Näst dyrast blir framskjutningen av slutavverkningsår under samma tidsperiod. Den minst kostsamma restriktionen framgent blir minskningen av gödsling. Under samma period kommer troligtvis även mycket lav att försvinna. Att få till ett mer effektivt och rättvist samråda blir lättare när alla fakta är kända av respektive part och därför kommer detta arbete vara till god hjälp för att försöka minimera kostnaderna samtidigt som man maximerar nyttan av utfallen från samråden.