Vad betyder det att skydda natur? : en europeisk jämförelse av skyddade områden

Abstract: För att försöka stoppa förlusten av biodiversitet har internationella mål och direktiv satts upp, såsom Aichimål 11 och art- och habitatdirektivet, med intentionerna och kraven att de ska implementeras på nationell nivå. Det gör så att internationell statistik förs över länders framsteg och hur långt de lyckats med att uppnå tidigare nämnda mål och direktiv. Problemen med att jämföra statistik från olika länder är dock många, då länder tolkar och implementerar direktiven själva så att de passar de nationella lagarna och föreskrifterna. Vidare är det länderna själva som sedan samlar in och rapporterar in informationen till de internationella organen, såsom den Europeiska miljöbyrån (EEA, 2020c). Det leder till att resultaten påverkas vid en internationell jämförelse beroende på hur länder väljer att tolka direktiven. I det här arbetet har Sveriges skyddade områden jämförts med två andra medlemsländer i Europeiska unionen, Tyskland och Slovenien. Det har framkommit att Sverige har en mycket lägre andel skyddad areal totalt sett jämfört med Tyskland och Slovenien men en mycket större andel av arealen i Sverige klassificeras som strikt skydd. Den skyddade marken i Sverige är alltså i högre utsträckning undantagen från aktivt jord- och skogsbruk medan det fortfarande tillåts i stora delar av de skyddade områdena i Tyskland och Slovenien. Vidare är det stora arealer i Sverige som undantas med olika restriktioner från jord- eller skogsbruk men som inte rapporteras internationellt. Enligt beräkningar kan Sverige, som nu skyddar 14.46 % av land- och sötvattenarealen, öka andelen rapporterade områden internationellet till att innefatta mellan 26 – 57 %, vilket skulle betyda att internationella mål skulle nås.