Kassationer vid slakt i svensk slaktkycklinguppfödning

Abstract: Konsumtion av kött från slaktkyckling ökar stadigt i Sverige, bl.a. på grund av hälsotrender, men även till följd av förhållandevis lågt pris och hög tillgänglighet. För att säkerhetsställa en god livsmedelsäkerhet granskas slaktkroppar som ska bli livsmedel på slakterierna. Detta är inget som är unikt för Sverige utan utförs systematiskt i samtliga EU-länder och i stora delar av övriga världen. Kassation av slaktkroppar medför en ekonomisk förlust för uppfödaren och för slakteriet och vissa kassationer kan ha en koppling till försämrad djurhälsa och välfärd. Uppfödningen har även en påverkan på klimatet och kasserade kycklingar blir en extra belastning genom att de föds upp utan att något kött når konsumenten. I detta examensarbete var syftet att sammanställa kunskap om ämnet genom en litteraturstudie samt att utföra en praktisk undersökning i syfte att kartlägga kassationsorsaker på olika slakterier och utvärdera träffsäkerheten i köttbesiktningen som utförs på slakterierna. Dessutom genomfördes en anonym enkätstudie riktad till företagsanställda assistenter (FA) på ett kycklingslakteri för att fånga upp deras erfarenheter och synpunkter rörande köttbesiktningen. När detta examensarbete genomfördes fanns 25 olika kassationsorsaker för fjäderfän (koder) framtagna av Livsmedelsverket, samt ett fåtal koder som slakteriföretagen lagt till för internt bruk. Sammanställning av kassationsdata från branschens uppföljningsprogram TUPPEN för åren 2013–2015 visade att hud- och underhudsinflammation var den vanligaste kassationsorsaken på tre av fyra slakterier som ingick i analysen. Flertalet koder utnyttjades på de fyra slakterierna, med det fanns en variation mellan slakterierna beträffande hur ofta de olika koderna användes. Träffsäkerheten i köttbesiktningen utvärderades vid besök på två slakterier genom undersökning av slaktkroppar som kasserats med åtta förvalda koder. Kassationsorsakerna som fastställdes av FA respektive officiella veterinärer (OV) anställda av Livsmedelsverket, jämfördes med obduktioner som utfördes av fjäderfäpatologer från Statens Veterinärmedicinska Anstalt (SVA). Resultatet visade en variation beträffande samstämmigheten för de olika koderna som ingick i undersökningen. För vissa koder var samstämmigheten god mellan FA och OV, men den angivna kassationsorsaken bekräftades inte av SVAs obduktion. En variation sågs också mellan slakterierna beträffande träffsäkerheten i olika kassationsorsaker. I enkätundersökningen som FA på ett slakteri besvarade framkom bl.a. att de flesta FA ansåg att olika FA kasserar olika mycket men att koderna i hög utsträckning används på liknande sätt. Majoriteten av FA ansåg att köttbesiktningen fungerade bra men att koderna var för många. Bland faktorer som påverkar möjligheten att utföra arbetet var det vanligaste svaret att hastigheten på slaktlinjen var för hög. Sammanfattningsvis visade studien att det finns potential för att förbättra träffsäkerheten i köttbesiktningen både inom och mellan slakterierna samt mellan FA och OV. För att säkerställa en likriktad bedömning över hela landet behövs möjligheter för OV verksamma vid olika slakterier att etablera en samsyn genom kalibrering av sina bedömningar. Det behövs också mer forskning om hur uppfödarna kan förebygga sjukdomar på gårdsnivå för att minska kassationsgraden. Sedan studien genomfördes har Livsmedelsverket reviderat och minskat antalet koder som ingår i myndighetens obligatoriska registrering (från 1 januari 2018).