Hur undkommer Schmallenbergviruset värdens immunförsvar och vilka symptom ger viruset upphov till?

University essay from SLU/Dept. of Biomedical Sciences and Veterinary Public Health

Abstract: Hösten 2011 drabbades Tyskland och Nederländerna av ett okänt agens som orsakade diarré, nedsatt mjölkproduktion och feber hos nötkreatur. Efter en metagenomanalys av blodprover ifrån en drabbad besättning kunde man konstatera att orsaken till utbrotten var ett nytt virus; vilket senare fick namnet Schmallenbergvirus (SBV). Ett par månader senare upptäcktes fostermissbildningar hos både nöt, får och getter på flertalet ställen i Europa, och dessa kopplades senare samman med de första utbrotten av SBV. Viruset drabbar idisslare och verkar vara vektorburet. Vuxna idisslare som infekteras får viremi och uppvisar en kort period av diarré, nedsatt mjölkproduktion och feber – men infektionen kan också vara subklinisk och passera obemärkt. Om det vuxna djuret är dräktigt i första trimestern kan fostret infekteras. Infekterade foster är vanligen fullgångna vid födseln, men är nästan alltid dödfödda eller dör strax efteråt. Missbildningar som ses är bland annat artrogrypos, hydrocefalus, hydranencefali, torticollis, mikromyeli och muskulär hypoplasi. Nya studier visar att SBV har tropism för neuroner i fostrets centrala nervsystem; där det replikerar och orsakar skador som ger upphov till ovanstående missbildningar. Ny forskning tyder på att SBV undkommer värdens immunförsvar genom att koda för ett icke strukturellt protein, NSs, som interfererar med värdcellernas transkription av typ I IFN. Denna information är användbar för framställandet av ett effektivt och säkert vaccin. SBV-utbrottet i Europa är ett bra exempel på hur man genom god beredskap lyckats hantera ett fall av ”emerging diseases”. En del av de biologiska strategier som tagits fram i samband med SBV-forskningen kommer sannolikt också komma till användning vid andra typer av virusutbrott . Virusets alla egenskaper är dock ännu inte helt fastställda, och forskning pågår därför fortfarande runt om i Europa. Veterinärer i Sverige skall rapportera in misstänkta fall av SBV-infektion hos kalvar födda år 2013, samt hos lamm födda efter den 1 mars 2013. Anmälan görs då till Jordbruksverket eller SVA.

  AT THIS PAGE YOU CAN DOWNLOAD THE WHOLE ESSAY. (follow the link to the next page)